I en artikelserie delar Björn Billung med sig av sina erfarenheter kring att anmäla hinder i gång- och cykeltrafiken i Stockholm. På liknande sätt kan man anmäla över hela landet – ju fler som anmäler, desto större kraft får anmälningarna. Vi har delat in Björns tips i olika svårighetsgrader, och nu har vi kommit till del 2.
En drivfjäder för mig är miljöfrågor och folksjukdomar. Jag armcyklar därför inom hela Stockholm för att jag vill, för att det går fortare, för att jag alltid vet hur lång tid resan tar. Motion och annat får jag på köpet.
Det är när jag åker till matbutiken, vänner, barn och barnbarn, restauranger och så vidare som jag hindras av allt möjligt – och anmäler. Men jag tvingas förbise det mesta om jag ska komma dit jag vill någon gång. Men så ofta jag har tid fotar och filmar jag och postar på Facebook och Twitter.
Del 2. Inspiration när du blivit varm i kläderna vad gäller att göra anmälningar
Verktyg:
• Mobilens kamera och video eller en GoPro-kameran på hjälmen.
• Trafik Stockholms app Tyck till, https://trafik.stockholm/tyck-till/tyck-till-med-mobilen/
• Cykelgrupper på Facebook som ofta tar upp gående och rörelsehindrade i sina inlägg om nollvisionen (färre olyckor, framkomlighet, säkerhet).
Biltrafiken har fått rejält förbättrad standard i 70 år. Nu är det dags för oskyddade trafikanter att snabbt få sammanhängande breda, gena och sopsaltade gc-banor med breda faser och vida svängradier, i ett stomnät inom Region Stockholm. Precis som bilisterna redan har.
Norra Hammarbyhamnens två kilometer långa gångbana med gatsten byggdes på 1990-talet av Exploateringskontoret. Det tog några år att få Trafikkontoret att lägga om till plana betongplattor längs gångstråket utmed Hammarby sjö. Enligt plan- och bygglagen, PBL, borde gångbanan ha fått plana plattor redan från början. Men Trafikkontorets informatör försvarar Exploateringskontoret:
”I gamla PBL stod det bara att marken ska vara hårdgjord – och gatsten är väl hårt?”
I nya PBL är det därför tillagt att underlaget ska vara jämnt, fast och halkfritt och att rullstolsburna ska kunna klara sig själva. Men Exploateringskontoret, som bygger ”stora projekt”, har nog missat den ändringen eftersom de fortsätter att lägga gatsten som hindrar rörelsehindrade – konfliktinfrastuktur för gående och cyklister – som sedan Trafikkontoret i bästa fall har budget för att bygga om. Stadsrevisorerna borde utreda om skattemedlen nyttjas effektivt.
Här är ett hopklipp av anmälningar som hörsammats och ändrats på grund av mina anmälningar. Video från 2019 ”Visst lönar det sig att klaga på dåliga cykelvägar”, 5 000 visningar: https://fb.watch/k0Q1M2gXlP/
Busshållplatsen Londonviadukten, mot Nacka, är som en tv-såpa. Stadsdelsnämndens (SDN) avtal med PEAB om att klippa buskar har inte fungerat på nära tio år. Grenarna var tre meter långa, och därmed kan Trafikkontoret inte sopa gc-banan från kant till kant. När entreprenören har klippt buskarna har de tagit max fem centimeter – de har fått fullt betalt för att göra ingenting, och SDN blundar.
Gc-banan har bitvis blivit mer än halverad av buskar, busskurer, cyklar, papperskorgar och betongbalk. Gräsklipp har lämnats kvar. Gående har tvingats ut i cykelbanan. Videor och personliga besök på stadsdelsmöten har gett föga resultat. Ett cykelställ för pendlare lyckades jag till slut få uppsatt. En dagvattenbrunn klipptes fram.
Men plötsligt händer det: Trafikkontorets nyligen inrättade cykeljour kom dit, klippte in en meter på var sida av gc-banan, sopade och åkte i väg. Video från 2022: https://youtu.be/C_SNIgsJNYk
Bilister som parkerar i Hammarby Sjöstads cykelfält tröttnade jag på några år efter att vi flyttat till stadsdelen. Skulle jag till matbutiken längst bort i Sjöstaden tvingades jag runda tio till femton bilar. Till slut stannade jag bakom dem. Förklarade lugnt och bestämt att stoppförbud gäller. Några skällde och vrålade, men blev fromma lamm när polis eller p-vakter kom. Andra brydde sig inte. De flesta bilisterna lyssnade, bad om ursäkt och parkerade i p-rutan på insidan.
På Sjöstadens Facebook-sidor påstod ilskna fulbilister, felaktigt, att de minsann får lasta/lossa i sju minuter. De var ursinniga på p-vakter som ”smög runt husknutarna” för att bötfälla bilister i cykelfält. Deras självpåtagna ”rätt” att stanna på stoppförbud var hotad, men de kämpade förgäves. Idag står klart färre bilar i cykelfälten. Alla problem och konflikter beror på Stadshusets majoritet och Exploateringskontoret. De planerar inte in oskyddade trafikanter redan från början.
Fakta: Rätt att dubbelparkera för att lasta/lossa gäller enbart gator med två körfält eller ett brett körfält (om biltrafiken inte hindras). Dubbelparkering i cykelfält är totalt förbjudet.
NOKAS-vakten som parkerade i Hammarby allés cykelfält tar priset på dryg envishet. Video från 2017, 16 000 visningar: https://fb.watch/k0Q-TTI4K0/
2012 kunde bilisten lugnt sitta kvar i sju minuter innan p-vakten fick bötfälla, men p-vakten skulle ha ögonkontakt med föraren. P-vakterna ville alltid få föraren att åka iväg utan bot. Deras tanke: Sätts en bot på bilen kan den teoretiskt stå kvar i 24 timmar innan ny bot kan sättas. Bilisterna lärde sig självklart inte ett dugg av vänligheten – som självklart skedde på cykeltrafikens och rörelsehindrades bekostnad.
Video från 2018 ”Cykelfält är till för cyklister – inte bilar!”, 109 000 visningar: https://fb.watch/k0QAiSfEVx/
Numera blir det omedelbart 1 300 kr i böter om bilen stannas i Stockholms cykelfält. Kravet om ögonkontakt är borta. Det spelar ingen roll om föraren sitter i bilen, spelar hög musik eller tittar bort. Sticker föraren när boten ska på rutan så skickas den hem med posten. Det krävdes några byten av parkeringsbolag innan det nya avtalet började följas.De hårdare reglerna är självklart till för att öka framkomlighet och säkerhet för dem som rör sig i cykelfält – inte minst barn och äldre, föräldrar med barnsläp kopplat till cykeln, rörelsehindrade med elarmcyklar, elrullstolar, elskotrar, permobiler och lastcyklar.
Video från 2022 visar bilister i cykelfält som blir arga när jag säger till, 32 600 visningar: https://youtu.be/TFSUYRnuLSM
I Nederländerna bygger man fungerande infrastruktur för alla, även rörelsehindrade, äldre och barn. Skyltar och trafikregler är desamma som för biltrafiken, och där elarmcyklar jag obehindrat överallt. Man ser omedelbart hur infrastrukturen är tänkt att fungera, hur man ska ta sig fram.
I Sverige är allting precis tvärt om. Ingen vet exakt vad som gäller i förväg – domstolarna får avgöra i efterhand. Så bygger man inte ett land där alla människor och all trafik ska vara lika viktig. Självklart borde gc-infrastrukturen vara minst lika väl utformad som bilinfrastrukturen med vägmärken, upphöjda passager och ljussignaler för gång och cykel samtidigt.
Det är inte många, även bland poliser, som vet skillnaden mellan gc-passage, gångpassage och cykelöverfart – förarnas ansvar glöms konsekvent bort. Att ta sig över gatan ska inte vara osäkert för någon. Alla ska veta förutsättningarna från början, intuitivt. Alla ska se hur det är tänkt.
När bilister kör på gc-banor kan det gå riktigt illa – därför sätts bommar, betongsuggor, chikaner, stenblock som hinder. Men då hindras också många gamla, rörelsehindrade, lastcyklar, armcyklar, permobiler, elrullar, elskotrar och föräldrar med barnsläp. Enligt VTI (se länk nedan) dominerar singelolyckorna för cyklister och de sker på cykelbanor, med dåligt underhåll, med inkompetenta utsättningar av hinder i mörka tunnlar och skuggiga kurvor. Dödsolyckor har hänt när cyklister har kört över förbjudna elkablar och vattenslangar med höga tvära skydd ovanpå.
Länkar till olika bra bloggare och Facebook-sidor – för oskyddade trafikanter:
- Krister Isaksson, trafikplanerare: https://cykelmagasinet.se/category/kristers-blogg/page/7/
- Vi som cyklar i Stockholm: https://www.facebook.com/groups/cyklaistockholm
- Cyklandeombud Stockholm: https://www.facebook.com/cyklandeombud/
- Cyklistbubblan, riksfrågor: https://www.facebook.com/groups/cyklistbubblan
- Elarmcykla med rullstol: https://www.facebook.com/bjornbillung
- Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI): https://www.vti.se/forskning/cykling
VTI är ett oberoende forskningsinstitut inom transportsektorn. VTI:s verksamhet omfattar alla transportslag och områdena väg- och banteknik, drift och underhåll, fordonsteknik, trafiksäkerhet, trafikanalys samt människan i transportsystemet.
Min kommentar: Tyvärr verkar varken statliga Trafikverket, Trv eller övriga väghållare (kommunala) lyssna till VTI:s forskning – killgissningar, dagsform och design synes viktigare än fakta och funktion.