Vem ska jag tro på, tro på, tro på, den 11 september?

Maria Johansson tipsar förstagångsväljare och andra som känner sig osäkra på hur och vad det är man röstar på i de olika valen ur ett funktionshinderperspektiv.

Gör din röst hörd! Viktigare än du tror men vad är det du röstar på?

Söndagen den 11 september är det val till riksdag, regioner och kommuner i Sverige. Att ha rösträtt är en demokratisk rättighet att ta tillvara och att använda för att välja de partier och personer vi vill skall företräda oss och fatta beslut om hur vi vill att Sverige ska fungera. Om du inte redan bestämt dig och inte riktigt vet hur du ska göra för att komma fram till vem eller vilka som ska få dina röster så kan du kanske här hitta tips om hur du kan söka mer information.

I Sverige har vi fyra allmänna val, till riksdagen, till regionfullmäktige, till kommunfullmäktige och till Europaparlamentet. Ordinarie val till de tre första hålls alltid den andra söndagen i september vart fjärde år. Val till Europaparlamentet hålls under våren eller sommaren vart femte år.

Val till Europaparlamentet hålls vart femte år och är ingenting man behöver tänka på den 11 september.

Alla röstberättigade ska nu ha fått sitt röstkort med posten. På röstkortet anges vilka val man har rösträtt i och adressen till den vallokal man tillhör. Om du vet att du kommer vara upptagen på valdagen kan du redan nu förtidsrösta. Lokaler för förtidsröstning med adress och öppettider hittar du bland annat på valmyndighetens hemsida. För att rösta måste du ha ditt röstkort och legitimation.

Vallokaler ska vara tillgängliga och användbara. Krav på lokalernas tillgänglighet och användbarhet ställs i vallagen. Om du behöver hjälp att nå valsedlar, att ta dig fram i lokalen, att kryssa för kandidat eller stoppa ned valsedeln i kuvertet har du rätt att få den hjälpen.

Riksdagen stiftar lagar och beslutar om statliga skatter.

Vem bestämmer vad?
Riksdagen är Sveriges högsta beslutande församling och riksdagsvalet handlar om vilka som ytterst ska styra Sverige. Riksdagen stiftar lagar, beslutar om statliga skatter och fattar beslut om de lagar och förordningar som styr vad regioner och kommuner ska göra.

Är du missnöjd med vården? Ta reda på vem som styr innan du väljer. Över hälften av alla väljare vet inte att det är regionerna som styr sjukvården utan tror att det är riksdagen eller kommunerna som har ansvaret.

Även färdtjänst och hjälpmedel styrs av regionerna. (Det som förr hette landstingen).

Regionerna bestämmer över bland annat hälso- och sjukvård inklusive rehabilitering, kollektivtrafik inklusive färdtjänst och hjälpmedel. I valet till regionfullmäktige väljer vi partier och kandidater att fatta beslut om skatt till regionens verksamhet och om hur dessa skattemedel skall användas.

Parkeringstillstånd och bostadsanpassning är exempel på vad kommunerna bestämmer över.

Kommunerna sköter den lokala samhällsservicen. Vad som ska göras bestäms av staten men hur det görs är i hög grad upp till kommunerna och till de partier och kandidater vi väljer till kommunfullmäktige. På kommunal nivå fattas beslut om bland annat skola, barnomsorg, äldreomsorg och lss-insatser. Här hanteras också parkeringstillstånd, bostadsanpassning och byggande – det är kommunen som ska utöva tillsyn över att det som byggs blir tillgängligt och användbart.

Beslut som i högsta grad påverkar vardagen, och inte minst möjligheten att med nedsatt rörelseförmåga leva som andra, fattas alltså på alla tre nivåerna och berörs av alla de tre valen vi nu skall göra.

Vad vill partierna göra ur ett funktionshinderperspektiv?
RBUs förbundsordförande Johan Klinthammar presenterar i ett 12 min långt textat klipp som finns på Youtube och på organisationens Facebook-sida sin bild av hur riksdagspartierna arbetat, främst utifrån socialutskottet och LSS. Han går igenom parti för parti, berättar om sina kontakter med partiernas företrädare, redogör för antal motioner i riksdagen och för hur man budgeterat när det kommer till personlig assistans.

Funktionsrätt Sverige (samarbetsorganisation för 50 funktionshinder- och patientorganisationer) driver inför valet fem valbudskap som handlar om funktionsrätt, jämlik vård, utbildning, rätt till arbete samt stärkt rätt till rättshjälp och rättsskydd. Utifrån detta har man formulerat 23 enkätfrågor till riksdagspartierna om den kommande mandatperiodens politik och analyserat svaren. Här låg Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna i topp. På deras webbsida hittar du hela deras partianalys 2022: https://funktionsratt.se/funktionsratt-ratten-att-fungera-i-samhallet-pa-lika-villkor/valet-2022/valkompass/

De funktionshinderpolitiska frågorna, eller snarare det funktionshinderpolitiska perspektiv som i stort varje politisk fråga och debatt borde innehålla, har lyst med sin frånvaro denna valrörelse.

Ett parti sticker dock ut genom att ha presenterat ett funktionshinderpolitiskt manifest, Centerpartiet: https://www.centerpartiet.se/download/18.30dab7701820ef4638c766/1658490941908/Funktionsnedsa%CC%88ttning.pdf

Lycka till med ditt val!

Maria Johansson