Inbitna kattälskare kommer att känna igen sig i denna artikel. För er som aldrig haft katt ger artikeln förhoppningsvis en stunds behållning och ”feelgoodkänsla” och blir kanske steget vidare till att bli kattägare. Kick har intervjuat Elin Hirsch, filosofie doktor i etologi med inriktning på katters beteende.
I stort sett hela mitt liv har det funnits en katt i familjen, och under de senaste 30 åren har jag haft en katt av rasen somali som följeslagare och käraste familjemedlem. Egenskaper för en somali är att de är nyfikna, sociala, intelligenta, livliga och pratiga samt att de älskar att klättra.
I oktober 2020 flyttade Iris, då tolv veckor, hem till mig och jag fick återigen förmånen att lära känna en ny liten individ. Redan första natten kröp hon tätt intill mig, och jag strök över hennes mjuka päls, såg på hennes fina kattansikte och de vackra ögonen. Hon spann och värmen från den lilla öppnade mitt hjärta och kärleken flödade.
De första dagarna, innan hon vande sig, tyckte Iris att det var lite skrämmande när jag satt i rullstolen och rullade. Däremot älskade hon från första stund att ligga på sittdynan i rullstolen. Så fort jag flyttar över till sängen, soffan eller toaletten hoppar hon upp och lägger sig till rätta. Jag har även hört från andra kattägare som sitter i rullstol att deras katter gillar att ligga i rullstolen.
Hur kommer det sig?
– Det kan vara av olika anledningar. Katter känner sig trygga av att ha kanter runt omkring sig, och i rullstolen ligger de omgivna av ryggstödet och hjulen. De gillar att ligga mjukt och att komma upp från golvnivån. De vill ha ett gömställe och skydd, för i grunden är katten inte bara ett rovdjur utan även ett bytesdjur för större rovdjur, förklarar Elin Hirsch och tillägger:
– Välbekanta dofter har en positiv effekt för katter. De är även värmesökande och söker sig gärna till varma platser. Det kan alltså vara en kombination av flera faktorer.
Iris använder även rullstolen som klätterställning. Hon balanserar på ryggstödet och kliver på däcken. Det gäller att ha koll och blixtsnabbt grabba tag i rullstolen innan hon fått den i rullning och den blir onåbar.
Iris gillar att sitta högt och en dag satt hon plötsligt högst upp på bokhyllan och spanade. Hon gillar också bollar och särskilt mjuka sådana. Hon tar dem i munnen, hoppar upp i sängen, spottar ut dem, jamar och tittar uppfodrande på mig. Jag kastar och hon springer efter, snabb som en iller, hämtar bollen och kommer tillbaka. Vi leker tills hon tröttnar. Alla katter av rasen somali jag haft har gillat att apportera saker. Iris älskar att sitta i fönstren och titta på fåglar som flyger förbi, kuttrande duvor sittandes på hustaken och flugor som kryper på fönstren. Då snackar hon och har alla möjliga läten.
– Innekatters miljö är viktig för att de ska få stimulans och inte bli uttråkade. Lek är väldigt viktigt. Det finns mycket man kan göra som kattägare. Det är viktigt att de har saker så att de kan vara aktiva – leksaker att jaga, att kunna klättra upp och ner för någonting och ta sig högt upp samt platser där katten kan gömma sig och vila, berättar Elin Hirsch.
Det finns klösträd eller kattmöbler i olika höjd och utformning samt olika delar för att montera ihop en klättervägg där katten kan hoppa och skutta. Man kan även gömma mat och kasta torrfoderbitar som katten får jaga.
Alla katter jag har haft tycker att det är mycket roligt då man byter lakan i sängen. Vad beror det på?
– Det stämmer. Det prasslar, det rör sig och bildas gömställen. Katter är väldigt intresserade av ihåligheter, vilket troligtvis beror på deras jaktinstinkter att undersöka ställen där det kan finnas bytesdjur samt att de söker platser där de kan gömma sig om de utsätts för hot, förklarar Elin Hirsch.
Varför ser katten på en på ett annat sätt än människor?
– Det är svårt att avgöra hur en katt faktiskt ser på en människa. Tittar vi på det faktum att de bland annat stryker sig mot våra ben så behandlar de oss som en del av en familjegrupp. Men, genom att titta på hur kattens sinnen fungerar kan vi skapa en förståelse för hur de troligtvis uppfattar oss. Det verkar inte som att synen är det sinne som katter främst använder för att känna igen eller skilja människor åt. För dem verkar våra röster och dofter ha större betydelse. Detta skiljer sig från människor, som är mycket visuella varelser.
Hur uppfattar katten sin omvärld?
– Katter kommunicerar troligtvis med människor med hjälp av signaler som från början varit anpassade för kommunikation med andra katter, främst från interaktioner mellan moder och unge samt vid reproduktion. Katten härstammar från en ensamlevande art. Kommunikation mellan två arter kan endast förekomma inom ramen för de signaler som båda arter kan uppfatta. Katter och människor kommunicerar därför mycket med akustiska signaler (vokaliseringar) och känsel.
Elin Hirsch tillägger att katten använder sig av flera olika typer av läten för att kommunicera med människor, främst olika former av jamningar. Betydelsen av dessa verkar utvecklas i relationen mellan katten och ägaren och kopplas ofta till en specifik plats.
– Katter lär sig helt enkelt att jamande är ett effektivt sätt att få vår uppmärksamhet. Så jamande i köket innebär kanske att katten vill ha mat medan jamande vid ytterdörren betyder att katten vill komma ut. Detta kopplar till hur vi som människor fungerar; vi är ofta verbala och pratar med våra katter. Om vi uppmuntrar kattens vokaliseringar så kommer dessa att öka medan om vi ignorerar dem så kommer de att minska.
Känseln är viktig för katten och många katter gillar att ha någon form av kontakt med människor, antingen genom att bli klappade, kliade eller ligga bredvid/i knäet.
– Katter som tillhör samma familjegrupp spenderar ofta tid i nära fysisk kontakt med varandra. När katten inte är bekväm eller inte längre vill ha kontakt visar den ofta detta genom att gå undan – katter reglerar sociala interaktioner genom att reglera avståndet till varandra.
När det kommer till visuell kommunikation förklarar Elin Hirsch att främst två signaler används (förutom att röra sig mot/eller bort från). Dessa är tail up (svans upp) där katten håller svansen rakt upp i luften, med svanstippen som en liten krok – detta är en vänlig signal som innebär att katten är vänligt inställd för interaktion. Signalen används ofta inför att katten kommer fram och hälsar på andra katter eller människor.
– Den andra signalen är slow blink som omfattar ett antal halvslutningar av ögonen, och ibland en helslutning av ögonen. Denna signal kopplas till positiva känslotillstånd. Den räknas som en lugnande signal och verkar även av människor kunna användas för att visa vänlighet mot en katt. En studie har visat att katter i större utsträckning går fram till okända människor som gör slow blink än till dem som inte gör det.
Beröring generellt sätter i gång produktion av välmåendehormonet oxytocin som ökar känslan av njutning, lugn och ro. Elin Hirsch har inte sett studier särskilt på katter, men det finns på hundar och på robotterapidjuren som används i Japan för att klappa på något mjukt och varmt.
– Det finns en forskare i Japan som har tittat på kattkaféer dit besökare får komma och fika samtidigt som det finns levande djur i miljön. Då har man sett en positiv effekt av den självskattade upplevelsen av till exempel lugn och positiva känslor samt att bara vara i den miljön även om man inte aktivt interagerar med katterna.
– Människor verkar uppleva att det finns en väldigt positiv effekt och upplever ökat välbefinnande, minskad stress och känner sig mindre ensamma.
Generellt när man tittar på husdjur så verkar det också kunna stimulera människointeraktionerna.
– Jag tror inte jag träffat på en enda kattägare som inte älskar att visa bilder på sin katt och berättar historier om sin katt. Jag älskar också att lyssna på alla positiva berättelser där katten spelar en viktig roll i ägarens liv, avslutar Elin Hirsch.
Boktips: Kattens hemliga språk – Lär dig att förstå och kommunicera med din katt, av Susanne Schötz. Hur tänker din katt?, av Bo Söderström