Text: Dick Stenberg Foto: Arkiv

Vad har ett IOP med en rullstol att göra?

Aktiv Rehabilitering

Vad f*n är ett IOP och vad f*n är en rullstol? Jag tror att de flesta som läser denna artikel inte har några som helst problem med att lura ut svaret på den sista delen i den frågan. Akronymen i första biten av meningen kan dock ställa till funderingar, även för den mest inbitna i vår bransch. Till och med så mycket att du kanske ställer dig frågan: ”Vad har ett IOP med en rullstol att göra?” Det är precis det jag ska försöka förklara i denna textmassa.

Dick Stenberg, Västra Götalands Parasportförbund.

Vi börjar från början. IOP står för ”idéburet offentligt partnerskap”, och även utskrivet behöver nog detta en utförligare förklaring. En organisation som inte är vinstdrivande kan ingå ett IOP med en kommun eller region. Det kan vara en förening, ett förbund, en nykterhetsorganisation eller kanske en hembygdsförening – kort sagt någon av alla de tusentals ideellt arbetande verksamheter som finns i Sverige.

Om någon undrar vad en rullstol är så är det precis vad det låter som – en konstruktion med oftast fyra hjul monterade på en stolliknande ram. Mest används den av oss som har någon form av rörelsenedsättning som antingen omöjliggör gående eller gravt försvårar den funktionen. Rullstolen kan också användas som idrottsredskap eller bara för nöjes skull; det är förvånansvärt kul att rulla rullstol.

Rullstolen kan göra livet lättare, roligare och mer innehållsrikt.

Jag hoppas att alla är med så här långt. Nu kommer vi till den lite mer krångliga biten. Hur hör IOP ihop med våra älskade rullstolar? Som alla goda idéer startar det med att ett behov identifieras. I detta fall har vi märkt att rullstolar skrivs ut till personer som helt enkelt behöver dem, och inte bara ”för nöjes skull”. Personen ifråga har av en rad olika anledningar blivit bedömd av anställda inom vårdapparaten i sin region: ”Du behöver ju en rullstol för att underlätta ditt förflyttande.” Dessa anställda har ofta en yrkestitel som läkare, arbetsterapeut eller fysioterapeut. Ibland kan bedömningen göras väldigt snabbt. En ryggrad bryts, en läkare ser röntgenplåtar och säger: ”Denna patient kommer att behöva rullstol.” I dessa fall går det oftast ganska bra för patienten eftersom en bruten rygg eller nacke nästan alltid medför en längre sjukhusvistelse. Patienten får då sin rullstol redan på sjukhuset och tack vare det chansen att träna hanteringen av den under överinseende av kompetent personal.

Men för de flesta som får sig en rullstol utskriven ser det tyvärr inte lika bra ut. Att bedömningen ”du behöver rullstol” spikats i patientens journal har ofta varit en långdragen process på grund av ett sjukdomstillstånd som sakta men säkert försvårat personens möjlighet att gå. Sjukdomstillståndet har inte renderat någon längre vistelse på sjukhus eller rehabklinik utan personen bor hemma när det en dag knackar på dörren och ett paket med en rullstol levereras. En anställd på en fraktfirma bär in paketet, tar med lite tur med sig emballaget och går därifrån. En rullstol hämtas ju som bekant inte ut på ett apotek, trots att rullstolen ursprungligen blivit ordinerad av samma läkare som brukar skriva ut olika mediciner.

Dick Stenberg lär ut rullstolens ABC till en ung brukare i gammal RG-anda.

Det är nästan lite synd att du inte hämtar ut din rullstol på apoteket, för när du hämtar ut din medicin på ett apotek får du ju oftast instruktioner om hur medicinen ska intas – hur många gånger om dagen, i samband med måltid och så vidare. Du kanske till och med får reda på att det inte är lämpligt att inta medicinen ihop med alkohol. Jag vågar garantera att inga instruktioner om hur rullstolen ska användas lämnas av budet som levererar den hem till dig. Kvar i hemmet har vi då en person full med frågor. Vilket är upp och vilket är ned? Behöver hjulen pumpas? Finns det bromsar? Men framför allt: ”Hur i hela friden använder jag denna mackapär?”

Resultatet av alla dessa frågor blir oftast att personen som fått detta utmärkta hjälpmedel utskrivet helt enkelt ställer rullstolen i en garderob, på vinden eller ute i garaget – någonstans där den inte är i vägen. Detta trots att rullstolen skulle göra livet lättare, roligare och mer innehållsrikt. Kanske till och med mindre smärtfyllt; ”det gör ont att gå fel”, säger de som tvingats prova. Här finns alltså ett behov att fylla. Vår idé för att fylla detta var att ingå ett IOP med Västra Götalandsregionen.

Idén är lika enkel som genial: När regionen skriver ut en rullstol ska en lapp lämnas ut med information om att det finns en rullstolsskola som ger personen chans att fråga, testa och träna upp sin hantering av det nya hjälpmedlet. Denna lapp innehåller till och med kontaktinformation plus ett schema med tid och plats samt informationen att det är helt kostnadsfritt att delta. Vi kör tio pass varje höst- respektive vårtermin.

Jag har använt en rad olika pronomen i denna artikel, exempelvis vi, jag och du. Det är kanske ingen dum idé att sätta specifikare namn på dessa pronomen. Vi är inga andra än Västra Götalands Parasportförbund. Jag är en idrottskonsulent som jobbar för nyss nämnda förbund och brukar ofta lyssna lite extra när någon säger mitt namn, Dick Stenberg. Du som läst dessa rader kanske känner någon som är i behov av att delta på vår rullstolsskola, kanske är det till och med du själv som har behov. I så fall är du mer än välkommen.

Troligen har du inte haft turen att ”få en lapp” av din arbetsterapeut utan du undrar hur du ska få möjlighet att delta och hur du ska kunna kontakta denna rullstolsskola. Svaret är enkelt: Du googlar. Skriv in Västra Götalands Parasportförbund i sökfältet och vips så hittar du länken till vår hemsida. Väl där klickar du på ”IOP REHAB Akademi” och hittar all information du behöver.

Vi startar i september respektive februari varje år, men självklart är du välkommen att hoppa in mitt i pågående termin så tar vi det därifrån. Du kan också välja ut de pass som intresserar dig och bara delta på dem. Allt vi kräver av dig är att du dyker upp med din rullstol och är beredd att lära dig hur den fungerar. När du väl varit med några gånger, och märker alla möjligheter som rullstolen öppnar upp för dig, finns vi där för att slussa dig vidare till den mängd av aktiviteter som du kan göra med din nya, fina rullstol.

Om det är så illa att du inte bor Västra Götalandsregionen utan någon annanstans i Sverige är du självklart välkommen att delta på något enstaka pass om du har vägarna förbi. Och vem vet, kanske det blir starten på en liknande verksamhet i din region.

Dick Stenberg var en flitigt återkommande ledare på RG Aktiv Rehabiliterings kurser på 1980-90-talet. Han trivdes mest i vattnet på den tiden och har lärt upp hundratals deltagare att ta sina första simtag efter sin skada.
« Startsidan
« Startsidan