När sambon och jag gick RG Aktiv Rehabiliterings kajakkurs på Bosön 2010 var syftet att hitta en alternativ träningsform som kunde utövas under de årliga semesterveckorna i Bohuslän. Det visade sig dock snart att paddlingen hade andra mervärden – inte minst naturupplevelsen av att tyst glida fram nära fåglar och andra djur och att få se sedan tidigare bekanta vyer ur ett helt annat perspektiv.
Kajakpaddling i S:t Annas skärgård den 7–9 september 2018
Visst har vi haft med kajakerna till stugan i Bohuslän många gånger, men mest har vi ändå paddlat hemma i Mälaren där våra kajaker är inkvarterade i den lokala kanotklubbens lokaler. Vi kallar oss ”fikapaddlare” och anser att kaffetermos är minst lika viktigt att ta med på turen som extrapaddel och annan säkerhetsutrustning. Eftersom vi har varsin enmanskajak kan rullstolen inte följa med på turen och tiden vi har kunnat vara ute har därför inte varit längre än intervallet mellan två toalettbesök.
Så, hur kom jag på idén att anmäla oss till RG:s kajakhajk första gången 2017? Genom vårt intresse för kajak hade vi många gånger läst och hört om hur fantastisk paddling det är i S:t Annas skärgård och vi var sugna på att uppleva detta själva. Dessutom är jag övertygad om att man vid vår ålder (tidig medelålder) behöver utmana sig själv med åtminstone något nytt varje år. Ena året sånglektioner, andra året rullstolstennis, tredje året kajakhajk… Och framför allt var allt så bra organiserat av Masse och andra proffs inom området, bevisligen hade ju många skröppel före mig deltagit i kajakhajkerna och överlevt!
Trots lite halvdåligt väder på den där första hajken fick vi blodad tand och anmälde oss även till 2018 års utflykt. Precis som året före startade helgen med övernattning i RTP:s välutrustade stuga i Mon. En fantastisk början på äventyret med middag serverad av Tomas från Parasport Norrköping efter att vi trimmat in våra kajaker. Sambon och jag lånade en rymlig tvåmanskajak med gott om plats för packning inklusive rullstol i mitten. Vi fick även låna tält från Bosön och friluftskök lånade vi av mina preppers till föräldrar. Övrig utrustning (sovsäckar, liggunderlag osv.) hade vi köpt in till hajken 2017, då vi också lärde oss att pulvermat en hel helg visserligen är lätt att packa och snabbt att tillaga men inte någon smaksensation. Denna gång satsade vi på att ta med riktig mat.
På lördagsmorgonen packade vi ner allt i kajakerna och gav oss i väg i duggregnet. Lyckligtvis var vädret mer på vår sida detta år och det sprack upp under dagen. Att paddla tvåmanskajak är en nyttig övning för ett förhållande och efter viss närkontakt med stenbotten på sina ställen i grunt vatten fick vi till slut ganska bra fart på kajaken (jag behöver väl inte understryka att det inte var jag som styrde?). Av alla hundratals små öar och kobbar hittade vi tillbaka till samma ö som vi slog läger på under hajken 2017, dock valde vi nu en annan sida av ön.
Efter att ha inkvarterat oss på ön (bygga tält är ytterligare en stärkande övning för ett parförhållande) och intagit lunch kunde vi inte motstå en tidig kvällstur i det strålande vädret. Vi belönades med vykortsvackra vyer i överflöd när vi gled fram i det spegelblanka vattnet i ljuset av den sjunkande solen. Kvällen avslutades med middag över lägereld och på typiskt RG-vis utbyttes utöver reflektioner från dagen även tips och erfarenheter om allt från köksanpassning till armcyklar. Innan vi trötta kröp in i tältet för natten kunde vi hänföras av en oändlig stjärnhimmel i de annars helt mörka omgivningarna.
Följande morgon borde vi nog ha inlett på samma sätt som Masse – med yoga på klipporna för att mjuka upp våra stela kroppar efter en natt i sovsäck på liggunderlag. Lite kaffe senare var vi i alla fall i gång igen och det var då bara att packa ner allt i kajerna. Efter en lite längre paddeltur, delvis i motvind, var vi så småningom tillbaka i hamn där vi startat morgonen före. Efter att ha packat allt i bilarna och tvättat våra kajaker kändes det som ett klokt val att spendera natten på hotell i Norrköping i stället för att köra hela vägen hem till Västerås. Trötta och nöjda kunde vi en stund senare, efter en varm dusch, koppla av i hotellets lobby och se tillbaka på ytterligare en lyckad kajakhelg.
Så vilka är mina samlade intryck från de båda hajkerna?
Det är underbart meditativt att paddla kajak på spegelblanka vatten utan en massa motorbåtar som stör.
Det är en fantastisk upplevelse att komma så nära naturen – havet, klipporna, stjärnhimlen.
Det är mysigt att laga mat på friluftskök och grilla korv över öppen eld.
En medhavd duschstol och några presenningar duger bra som toalett, åtminstone under en begränsad tid.
Att sova i tält är… överskattat. Men man klarar det!
Vi fortsätter att kalla oss själva ”fikapaddlare” och kommer nog aldrig att medvetet ge oss ut på några längre strapatser i vildmarken. Kommer vi att anmäla oss till kajakhajken igen? Mycket sannolikt!