Text: Anette Bohm Foto: Geson

Kickan – Piller…Thriller

Kickan hinner inte mer än svälja sista klunken kaffe förrän det är dags för nästa utmaning och vardagspänningen är i gång igen. Baklofen är slut i hela Sverige och restnoterat hos Läkemedelsverket. Det är inte bara Baklofen utan många andra läkemedel som finns med på den långa listan när Kickan googlar för att få bekräftelse på om det fasansfulla beskedet är sant.

Kickan har använt Baklofen sedan hon drabbades av ryggmärgsskada 1975. På den tiden hette det Lioresal. Det är ett läkemedel som används för att dämpa spasticitet, ofrivilliga muskelryckningar, som det är vanligt att ryggmärgsskadade har i mer eller mindre grad – kallas även för ”spatt” eller att vara ”spattig”. Fråga en ryggmärgsskadad vad spatt kan ställa till med: Vid en förflyttning från säng till rullstol kommer plötsligt en spatt så kraftig att man kastas bakåt till sängen igen eller ännu värre, ramlar i golvet och bryter ett ben eller en fot. Eller så börjar foten stampa mot fotstödet, och folk tittar konstig på en och man ser att de tänker ”Men är inte du förlamad?”.

Vid sexuell aktivitet kan spasticiteten triggas. På en tiondelssekund spattar benet till, helt oförberett, med väldig kraft och då gäller det att partnern är snabb för att undvika en riktigt smäll av en fot eller knä i ansiktet. Skor med stilettklack bör inte användas av en ryggmärgsskadad med okontrollerad spatt under den sexuella akten.

Kickan har aldrig tidigare varit med om att Baklofen har tagit slut. Men under de senaste åren har det hänt många saker hon aldrig tidigare varit med om. Kickan börjar göra research om varför det är slut. Svaren är olika. Det beror på kriget i Ukraina eller att frakt och bränslekostnaderna blivit mycket dyrare eller att Baklofen tillverkas utomlands och innehåller många olika ämnen från olika länder i världen. Corona är också en mycket vanligt förkommande orsak att skylla på.

Eller beror det på att Läkemedelsverket granskar läkemedel och det är för dyrt att köpas in? Eller är det bögarnas fel? tänker Kickan ironiskt. (Det påståendet är hämtat från humorgruppen Grotescos sång ”Det är bögarnas fel” som framfördes första gången i tv 2010. Texten är skriven av Henrik Dorsin och är satir av bästa klass.).

Kickan söker vidare i informationsflödet:

”Plötsligt uppehåll i behandling med höga doser Baklofen mot spasticitet kan leda till allvarliga utsättningssymtom med rabdomyolys, malign hypertermi, psykos, epileptiska kramper eller status dystonicus.”

Kickan förstår inte mer än ett par av ordens betydelse, men det är tillräckligt för att inse följderna. Hon vet hur stel, spattig och olustig hon känner sig om hon råkat missa att ta en tablett av rekommenderad dos, 75 mg fördelat tre gånger om dygnet. Hur kommer då kroppen att reagera om hon har slut på Baklofen och det inte går att få tag på? Katastroftanken LEVER JAG ENS I SOMMAR? invaderar hjärnan och ockuperar nästan varje cell. Minnen från tidigare operationer och sjukhusvistelser avlöser varandra – doser av morfin som framkallat fruktansvärda hallucinationer, värre än den värsta skräckfilm och thriller, så verklighetstrogna att hon trott att de händer på riktigt. Men några hjärnceller står emot och går samman och skickar förslag på överlevnadsstrategier och gör henne företagsam igen.

Hon fortsätter läsa om rekommendationer att halvera dosen så tabletterna räcker längre. Tar de helt slut finns egentligen inget annat läkemedel att ordinera som har samma effekt.

Det första hon gör är att inventera medicinskåpet och räkna antalet tabletter som finns kvar och hur många dagar de räcker. Nästa handling är att kolla om hon har giltiga recept på fler uttag. Check. Fort i väg till närmsta apotek. Och de har Baklofen på lager och receptarien säger: 

– Det är bara du som hämtar ut Baklofen här.

Kickan pustar ut. Nu är hon garderad för drygt tre månader till i alla fall. Check. Nästa steg är att kontakta andra hon känner med ryggmärgsskada som tar Baklofen. Kollegan J berättar att han åkt till olika apotek och ett av dem hade Baklofen, så nu klarar han också sig några månader. Informationen sprids vidare till vänner och bekanta med ryggmärgsskada.

I sociala medier och Facebookgrupper rasar oroliga medlemmar med ryggmärgsskada från hela landet och efterlyser vänliga andra behövande om de har Baklofen att dela med sig av. Olika rykten florerar, men den bistra sanningen är att det ÄR ett stort nationellt problem. Och det ÄR fara för hälsa och liv. SVT sänder några inslag om andra läkemedel som är restnoterade. En man med diabetes berättar att insulinet han använder är slut i hemstaden och att han åkt 40 mil för att få tag på den på ett apotek i annan stad. Flera sorters antibiotika är också restnoterade.

Och det här händer på riktigt i verkliga livet även om det liknar handlingen i de dystopiska tv-serier Kickan har gillat att titta på. Förr var det spännande att bli lite uppskrämd, för livet kändes tryggt, organiserat och liksom flöt på.

”Ska vi med ryggmärgsskada som är beroende av Baklofen förvandlas till sprattliga, förvridna psykotiska varelser?” Kickans livliga fantasi flödar fritt. Men de mobiliserade och lösningsfokuserade hjärncellerna tar över och signalerar agera. Kickan fortsätter söka fakta på Läkemedelsverkets webbplats och läser att det finns en särskild licens som läkare kan förskriva till sina patienter och skicka elektroniskt till apoteken som i sin tur måste göra en tillhörande ansökan om licens till Läkemedelsverket.

Kickan kontaktar specialistmottagningen för ryggmärgsskadade, och några dagar senare får hon det positiva beskedet från sin läkare att licensen är skriven och skickad. Kickan beger sig till det närliggande apoteket. Receptarien är van; det märks att hon kan sitt yrke. En vecka senare hämtar Kickan ut tre askar Baklofen från Tyskland. Sedan köper hon en kardemummabulle och kaffe till bor-i-huset-rabatt och sätter sig utomhus, i lä för den kalla nordanvinden, och vänder ansiktet mot den värmande trygga solen och njuter. Den bästa årstiden sommar står på tur, och nu kan Kickan leva livet – utan skräckspatt.

« Startsidan
« Startsidan