Text: Yvonne Svensson Foto: Niklas Skagerö

Kanot åt fler

Lördagen den femte september tävlade personer med varierande funktionsnedsättningar och åldrar i parakanot, vid sidan om junior-SM I Rocksjön utanför Huskvarna. 

Björn Johansson

Det är Björn Johansson, barn och ungdomsansvarig i Huskvarna kanotklubb som är ansvarig för helgens tävlingar för parakanotister och juniorkanotister. Klubben arbetar för sammanslagning mellan befintlig verksamhet och parakanotister.

– Vi gick ut med att det skulle vara en tävling i öppen klass med inriktning parakanot. Öppet för alla och samtidigt styrt åt personer med funktionsnedsättningar.

Paraidrottarna körde två lopp, 200 meter och 1000 meter med en paus emellan.

– Vi hade tidtagning och presenterade en resultatlista. Många paraidrottare tävlar mest mot sina egna tider, eftersom de har olika skador och därmed olika förutsättningar. Allt eftersom parakanot utvecklas väljer troligen några elitspåret och andra jobbar för att utveckla själva sporten.

Juniorerna och parakanotisterna höll Corona-avstånd till varandra genom att tävlingarna hölls separerade. Även inom grupperna höll man det rekommenderade avståndet som folkhälsomyndigheten gått ut med.

– På så vis är utomhussporten en lämplig idrott i dessa virustider.

Totalt deltog 9 personer med funktionsnedsättningar och några hade med sig medhjälpare som paddlade med dem i K2:or. 

– Deltagarna hade olika fysiska funktionsnedsättningar, några var ryggmärgsskadade, andra över- eller underbensamputerade och några hade MS.

Elina Waldén

Elina Waldén är en av deltagarna från helgen.

– Jag tycker att allting var jättehäftigt! Att få hoppa ned i en kanot och komma ut i vattnet utan att det syns att man har en funktionsnedsättning. Vår funktionsnedsättning speglas inte där. 

Elina är på sitt 24:e år och är förlamad från midjan och nedåt.

– Det krävs en del modifiering av bland annat sitsar för att vi ska kunna paddla. Eftersom jag inte kan styra rodret med fötterna så är det fastlimmat för att kanoten ska gå rakt och jag får istället styra med paddeln. 

Det var i september förra året, på ett läger i Jönköping som heter ”Start Your Impossible Camp” som Elina fick upp ögonen för paddling. På lägret fick deltagarna prova på olika para-idrotter och där fanns en roddmaskin som Elina provade.

– Han som höll i rodd tyckte att jag skulle prova paddel i en paddelmaskin. Sedan dess har jag paddlat med min coach, Cissi Velin som har paddlat i många år. 

I januari i år paddlade de första gången tillsammans i en K2:a och Elina har paddlat ensam i en K1:a enbart vid sju tillfällen på två veckor innan helgens tävling. 

– Jag var bara glad över att ta mig från start till mål under första loppet på 200 meter. Jag tävlade bara med mig själv. Allt annat var bonus och så kom jag trea. 

I det andra loppet på 1000 meter paddlade Elina tillsammans med sin coach, Cissi.

– Vi kom på första plats, säger Elina glatt.

På fritiden spelar Elina rullstolshandboll och paraishockey. Idrotter som kräver mycket resande. Nu verkar kanotpaddling kunna bli en konkurrent till de idrotterna. Om inte annat så åtminstone en komplettering.

« Startsidan
« Startsidan