Från motgång till möjlighet

Från en dramatisk bilolycka och 34 operationer till ett eget bolag, priser i entreprenörskap och tv-programmet Draknästet. Rim Alexandra Halfyas historia skulle platsa i vilken amerikansk pratshow som helst. I maj föreläser hon på Hjultorget.

Kanske är det symptomatiskt. När jag ringer för vår avtalade intervju är Rim på kontoret, där alla mötesrum just den här tiden är uppbokade. Vi får börja med att jag hänger kvar i luren medan hon jagar en ostörd plats att prata på. 

Hej Rim! Kan du börja med att ge en kortfattad presentation av dig själv?

– Jag är uppvuxen i Dubai och var med om en bilolycka när jag var 14 år. När jag var 16 flyttade jag till Sverige för att få del av sjukvården här.

– Under åren har jag varit med och startat olika projekt, främst för att hjälpa nyanlända kvinnor att integreras i Sverige, och jag volontärarbetade under flyktingkrisen 2015. I dag är jag entreprenör och har ett eget techbolag inom byggbranschen som heter Combify. Dessutom föreläser jag om business och ryggmärgsskador och väldigt mycket annat.

Vad ska du prata om på mässan?

– Om resan från motgång till möjlighet. Jag lever fortfarande med kroniska smärtor och kommer att prata om hur jag hittat ett sätt att leva med min nya kropp och nå stora drömmar i en mansdominerad bransch. Jag vill visa att det går att leva ett aktivt liv även om man har begränsad mobilitet.

Byggbranschen utmärker sig väl knappast när det gäller mångfald över huvud taget. Hur kommer det sig att du valde att ge dig in just där?

– Allting hände av en slump. Jag visste att jag ville starta eget bolag, men inte om vad. Jag åkte runt i hela Sverige och föreläste, och där träffade jag min medgrundare som är arkitekt. Han trodde på mig, jag trodde på honom, vi hade stora ambitioner. Jag har alltid varit intresserad av byggbranschen, för den påverkar alla människors liv. Jag ville göra den tillgänglig för fler än bara ett fåtal.

Berätta vad som är unikt med Combify!

– Vi har utvecklat en plattform som automatiskt samlar data om till exempel stadsutveckling och fastighetsinformation från alla Sveriges kommuner och myndigheter. Den gör det lätt för fastighetsutvecklare som vill hitta mark för specifika projekt, till exempel skolor, eftersom allting finns samlat på samma ställe.

Du har rönt väldigt mycket framgångar redan. Har skadan varit en tillgång eller ett hinder för dig? 

– Ska jag vara jätteärlig är det både och. Många säger att bara för att jag har varit med om en olycka är jag starkare som person. Mitt liv kanske skulle varit lättare om jag inte skadat mig, men samtidigt har jag fått nya perspektiv. Du vet, när man sitter i rullstol behöver man bli kreativ (skratt). ”Hur ska jag nå det här, hur ska jag göra si och så?” Det är en jättestor tillgång att kunna tänka annorlunda.

Vilket bemötande får du när du påpekar brister i tillgänglighet?

– Många av mina kunder har sagt ”du är den första i rullstol som besöker oss”. De frågar alltid mig om något funkar eller inte, och det är jättemycket som de inte har kunskap om. Men det är också den första frågan jag ställer om jag ska på möte. ”Hej, har ni trappor? Finns det hiss?” Är det inte tillgängligt får de komma till mig i stället.

Vilken var den största omställningen för dig personligen, att gå från icke-skadad till skadad eller att byta hemland?

– Åh… Ingen har ställt den frågan förut. (Rim är tyst en stund.) Jag flyttade ensam till Sverige, min mamma kunde inte följa med mig, och jag kunde inte språket, kände ingen… Att dessutom vara nyskadad var väldigt, väldigt tufft. Jag behövde hjälp med allt, från att gå på toaletten till en massa andra grejer. De första fyra–fem åren i Sverige var de svåraste i hela mitt liv, svårare än själva bilolyckan.

”De första fyra–fem åren i Sverige var de svåraste i hela mitt liv, svårare än själva bilolyckan”

Jag förstår det. Vad hade du önskat att du visste när du skadade dig?

– Att skadan är bestående. I början låg hela mitt fokus på att jag skulle kunna gå igen. Hade jag vetat att det här är mitt liv nu hade jag kanske inte blivit lika frustrerad över att jag inte blev bättre. Det tog mig några år att inse det – att säga till mig själv att okej, jag kan inte gå men jag kan vara smartare än andra, och ha mer energi mentalt om inte fysiskt.

Vad vill du att dina åhörare ska få med sig?

– Att jag inte är en supermänniska. Jag tror verkligen att alla människor kan hitta sätt att leva ett bättre liv om man vill. I början brukade jag önska att jag hade en sjukdom och inte en ryggmärgsskada, så jag kunde veta: ska jag dö, ska jag överleva, finns det medicin?

– Med en ryggmärgsskada dyker det hela tiden upp nya problem, med magen och ryggen och allt möjligt. Så man måste hitta ett sätt att acceptera och leva med det. Jag kan inte vänta tills jag inte har några fysiska problem längre. Det vill jag att de som lyssnar ska tänka på, att man ska göra saker nu.