Personlig assistans beviljas knappt längre eller minskas drastiskt. Då återstår hemtjänst, insatser i form av service och personlig omvårdnad i hemmet. Men för en person med rörelsenedsättning är oftast hemtjänst ett sämre alternativ. En ny socialtjänstlag är på gång, och förhoppningarna är stora på förbättringar för de behövande.
Tänk att en dag vakna upp och befinna sig i sitt livs värsta mardröm och inte kunna röra eller känna sina lemmar. Vissa ryggmärgsskadas i olyckor, vissa föds med rörelsenedsättningar och andra drabbas av sjukdomar. Vissa har diagnoser som missas av vården, vilket leder till rörelsenedsättningar helt i onödan. Även personer som levt länge med sin rörelsenedsättning, och varit självständiga, mister förmågor på grund av förslitningar och normalt åldrande.
För att leva ett bra liv behövs stöd och insatser från samhället. Tyvärr går det nu åt helt fel håll på grund av indragningar av stöd i personlig omsorg, service, hjälpmedel eller ekonomiskt stöd. Försäkringskassan, kommunerna och regionerna blir allt hårdare i sina bedömningar.
– Vi hör många personliga berättelser som bekräftar att det verkligen dras in på allting, säger Åsa Strahlemo, förbundsordförande i medlemsorganisationen DHR (Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet).
– Allt fler nekas eller blir av med sin personliga assistans från Försäkringskassan. De påstår att de fryst omprövningar av beslut för dem som har assistans, men vi ser ändå hur Försäkringskassan är ”uppfinningsrik” och hittar anledningar till omprövningar, vilket leder till indragning av timmar.
– Personer som för fem–tio år sedan beviljades personlig assistans får avslag och blir i stället hänvisade att söka insatser från kommunen.
Det skiljer sig anmärkningsvärt i olika kommuners bedömningar – vissa får sina behov tillgodosedda, andra får i värsta fall flytta till särskilda boenden. Men i de flesta fall får de hemtjänst samt ledsagning eller enbart ledsagning som insats.
När media eller politiker nämner hemtjänst är det förknippat med stöd för äldre personer. Det talas väldigt lite om dem som är yngre än 65 år och är beroende av insatser beviljade av biståndshandläggare i kommunen och utförda av hemtjänsten för att klara sitt vardagsliv och vara delaktiga och aktiva i samhället, fortsätta arbeta, ha familj och barn. Socialtjänstlagen är lagen som används, och den är väldigt luddig. Insatserna som beviljas ska bistå med en ”skälig levnadsnivå” – alltså inte en god levnadsnivå, vilket den som beviljas insatser via LSS (lag om stöd och service för vissa funktionshindrade) får.
För dem som har hemtjänst innebär det oftast att de får för få timmar beviljade. Konsekvenserna blir att personen blir låst i sitt eget hem, för att man är beroende av att vara hemma de tider som hemtjänsten kommer. Man väljer inte vem i personalen som kommer eller vilken tid, utan man måste anpassa sig till systemet.
– Vi hör att detta gör att vissa inte kan studera eller arbeta. Vissa får mot sin vilja gå ner i arbetstid och får då lägre lön och mindre pengar att leva på, säger Åsa Strahlemo.
Att leva ett aktivt liv, att vara delaktig, att ha familj och barn begränsas eller i värsta fall omöjliggörs.
Arbetsförhållanden för hemtjänstpersonal påverkar också insatserna. Personalen behöver goda arbetsvillkor för att orka arbeta inom hemtjänst. Nu har de flesta timanställningar, låga löner och slimmade scheman som innebär för lite tid att ta sig till och från kunderna.
– Vi backar in i framtiden. Som det var förr, där det medicinska synsättet på funktionshinder ser individen som ett problem som ska åtgärdas i stället för att ha perspektivet som FN-konventionens rättigheter styrker för personer med funktionsnedsättning och som Sverige skrivit under på: att det är samhället som måste anpassa sig så alla kan vara delaktiga.
– Sverige är även med i Agenda 2030 (se faktaruta), och de uppsatta målen när det gäller funktionshindersfrågor tycker jag att Sverige kan bli bättre på.
– Det är det som är demokrati. 2021 firade vi att demokratin fyllde 100 år, och då tycker jag inte att det ska gå bakåt.
Regeringen beslutade 2017 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av socialtjänstlagen och vissa av socialtjänstens uppgifter. Det blev Margareta Winberg som utsågs till särskild utredare. Utredningen Hållbar socialtjänst – En ny socialtjänstlag pågick under några år och utmynnade i förslag på hur den nya socialtjänstlagen ska utformas.
Förslaget skickades i slutet av 2020 ut på remiss till berörda myndigheter, organisationer, kommuner och andra intressenter som fick ge synpunkter. Svaren till Remiss SOU 2020:47 Hållbar socialtjänst – En ny socialtjänstlag finns att läsa på www.regeringen.se.
Innehållet på förslag till förändringar i nya socialtjänstlagen är både bra och mindre bra. Det saknas ändringar i lagen om att fler med funktionsnedsättningar kommer få stöd eller att de som redan har stöd får mer. Dessutom var direktiven från regeringen till utredaren tydliga, att den inte fick lägga fram förslag som medför extra kostnader.
Organisationernas och de behövandes förhoppningar är att insatserna i socialtjänstlagen ska ändras till ett ge en god levnadsnivå och mer självbestämmande och inflytande. Men än finns det tid och möjlighet att påverka eftersom utredningen ännu inte har behandlats av utskotten och riksdagen.
Vad gör DHR för att påverka till positiva förändringar och hur kan den enskilda personen göra för att påverka sin situation?
– Jag har tagit upp frågorna om hemtjänst i möten med arbetsmarknadsministern, socialförsäkringsministern och socialministern. Ministrarna kan göra förändringar i socialtjänstlagen. Det största och viktigaste arbetet med att påverka hemtjänsten sker lokalt eftersom det är en kommunal fråga. Det är därför lokalföreningarna i DHR driver frågan om hemtjänst i kommunerna.
– Som privatperson rekommenderar jag starkt att man kontaktar ordförande i den socialnämnd som fattat besluten. Men inte för att skälla ut, utan för att ha ett sakligt samtal om sin situation om vad som inte fungerar och varför. Om man inte vill ringa eller träffas så går det bra att skicka ett brev eller ett mejl. Brevet eller mejlet blir då allmän handling som de behöver svara på.
– Jag tror att många politiker inte kommer i kontakt med personer med funktionsnedsättning dagligdags och utgår från sig egen erfarenhetsbank.
Åsa Strahlemo menar att det därför är mycket viktigt att de som orkar, kan och förmår blir politiskt aktiva för att höras och synas, för det är då man kan påverka. Människors värderingar kan påverkas och resurser fördelas så att det blir mer rättvist för dem som behöver stöd och omsorg för att kunna leva ett bra liv trots rörelsebegränsningar. Tillsammans kan vi påverka och förändra, så att vi vänder och kör framåt mot framtiden.
Agenda 2030
Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens stats- och regeringschefer 17 globala mål och Agenda 2030 för hållbar utveckling.
Världens länder har åtagit sig att från och med den 1 januari 2016 fram till 2030 leda världen mot en hållbar och rättvis framtid.
Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser.
Globala målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.
Källa: www.regeringen.se