I år får coronaviruset ledningen för Stockholm Marathon att darra. För 38 år sedan var det rullstolsåkaren Åke Norsten som vände det upp och ner för arrangörerna.
Att arrangera Stockholm Marathon är ett hårt jobb. 2020 får arrangörerna brottas med en pandemi och tvingas flytta tävlingen från den 30 maj till den 5 september. 1982 fick de brottas med det faktum att ”fel man” kom först i mål.
Det var hett, 31 grader, solsken och folkfest. Polisen räknade med 300 000 åskådare. För första gången räknades loppet som svenskt mästerskap. Däremot räknade ingen med att en ung kille i rullstol, Åke Norsten från Rekryteringsgruppen, skulle spräcka målsnöret två minuter före Kjell-Erik Ståhl. Historiens första svenska maratonmästaren. Publiken jublade, men arrangörerna var inte glada.
Men det hela började några år tidigare, Åke berättar:
– Det var Karsten Inde som var drivkraften. Han hade startat Rekryteringsgruppen (RG) några år tidigare och han brann verkligen för handikappidrotten.1979 drog han i gång ett projekt för maraton i rullstol. Det ledde bland annat till att det var fullt med deltagare i rullstol på 28 kilometer långa Kungsbackaloppet mellan Göteborg och Kungsbacka. Senare samma år var det likadant på helmaran Roslagen maraton.
– Vi blev ganska snabbt accepterade ute landet men i Stockholm fick RG strida för att rullstolar skulle få delta.
– 1980 hade vi fått prova att köra halva loppet på natten med poliseskort, för att bevisa att vi skulle klara det rent fysiskt. Men det var inte förrän 1982 som vi fick delta på riktigt.
Berätta om den där speciella dagen 1982.
– Jag kommer inte ihåg hur många rullstolsåkare som deltog, men favorit var i alla fall österrikaren Georg Freund som hade Europarekordet på maraton.
– Vi fick starta nånstans efter de 900 första i startfältet. Jag såg att Georg var supertaggad så jag tog rygg på honom. Han hojtade och plöjde sig fram i klungorna av löpare och redan efter några kilometer närmade vi oss eliten.
– På den tiden var Stockholm Marathon en enorm folkfest och man bjöd in kändisar och de bästa i maratonlöparna från hela världen. Det här årets stora dragplåster var tungviktsboxarna Ingemar Johansson och Floyd Patterson.
– När jag äntrade det fullsatta Stockholms stadion blev det ett enormt jubel. Det var chockartat för arrangörerna för rullstolar hade ju aldrig varit med förut.
– Och nu kom det helt plötsligt en rullstol först i mål. De blev helt tagna på sängen och panik utbröt när jag närmade mig mål. I all hast blev jag tilldelad damkransen.
– Två minuter senare, på 2.19.20, kom loppets vinnare Kjell Erik Ståhl. När sedan första damen, Ingrid Kristiansen från Norge, kom i mål drygt en kvart senare hade man lyckats skaka fram en ny målkrans till henne.
Publiken jublade men arrangörerna reagerade minst sagt negativt. Du fick höra hårda ord som: ”Hur skulle det gå om handikappade fick ställa upp i vilka friidrottssammanhang som helst?” ”De bör ordna sina egna lopp och inte smussla sig med i våra lopp.” Du blev inte ens inbjuden till banketten efteråt.
– Nej, jag blev inte bjuden på banketten, vilket jag inte brydde mig så mycket om då. Men det blev ett himla liv och skriverier i både tv och tidningar efteråt. Vi hade folket med oss och det kändes bra.
Ledde den här händelsen till något positivt?
– Vi fick mycket publicitet som gjorde att vi blev fler och fler rullstolsåkare. På 1980–90-talet kunde vi vara 30 till 35 åkare i varje lopp. Ett gäng åkte runt och tävlade i hela världen. Och på Stockholm Marathon fick man en egen rullstolsklass så småningom.
Åke Norstens bedrift nämns än i dag inte med ett ord i Stockholm Marathons egen historieskrivning. På hemsidan www.stockholmmarathon.se/historikkan man däremot nörda runt i skvaller ur Stockholm Marathons 41-åriga historia. Som att Thore Skogman spelade in skivan Följa John i Stockholm Marathon eller att speedwaylegendaren Varg-Olle Nygren noterade 4.39.11 i samma lopp.
Den första och enda gången en rullstolsåkare överhuvudtaget nämns är när Åke Norstens gamla arbetskollega från RSS, nu bortgångne, Mikael Pettersson vann rullstolsklassen på 1.59.05 1995.
Fakta Åke Norsten
Skada: Paraplegi Th12–L1
Antal år i rullstol: 45 år
Kom först i mål och före 10 000 icke handikappade löpare på Stockholm Marathon 1982.
Författare till rullstolsboken Drivkraft.
Stämmer ryktena om att du ska revidera din rullstolsbok som du skrev 2001 och som har använts flitigt i två decennier i framför allt utbildning?
– Jag har funderat på det länge men nu är det dags. Själva rullstolarna har inte ändrats så mycket sedan jag skrev boken, förutom att de blivit lättare. Men kunskapen att ställa in och köra rullstolar har blivit mycket sämre. Det behövs en rejält kunskapslyft hos både brukare och profession så att rullstolarna ska kunna användas fullt ut.
– 11 000 rullstolar förskrivs i Stockholm varje år men väldigt lite kunskap förmedlas om hur de ska användas.
Vad har du för råd till en person som får en ryggmärgsskada i dag?
– Det är framförallt fyra saker som hjälper till för att få ett bra och självständigt liv:
1) Att du får en individuellt anpassad rullstol samt att du får lära dig hur man manövrerar den på bästa sätt.
2) Att du lär dig förflytta dig säkert och ergonomiskt.
3) Att bli så bra på ADL som möjligt, att klä på dig etc.
4) Att du får en fungerande rutin för tarm och blåsa.
– Alla har självklart olika förutsättningar, bland annat beroende på skadenivå, men man kan åtminstone försöka optimera sin egen förmåga i stället för att ta hjälp i alla lägen.
Mer nörderi
För alla som deltagit någon gång i Stockholm Marathon finns en kul men väldigt svårmanövrerad resultatlista, klicka här!
Den första i kategorin ”Rullstol Män” dyker upp i resultatlistan 1986 och är en gammal RG-ledare, Bo Lindkvist Team Swede.
”Rullstol Kvinnor” dyker upp först 1993–94 med RG-profiler som Sofia Dettmann och Monica Wetterström.
Första armcykeln dyker upp på resultatlistan 1988, Bernt Nilsson från Kalmar RC.
En verkligt imponerande tid 1.47.33 gjorde den gamla RG-legendaren från 1980–90-talet Håkan Eriksson, IFK Lund, 1991.
Som sagt mycket rolig läsning för äkta resultatnördar att slå ihjäl några timmar med i coronatider.
Klicka här om du vill läsa Jalle Jungnells legendariska artikel i Kick 3/82 om Åke Norstens bedrift. https://kick.se/den-maximala-segern/