Handikappersättningen ändras till merkostnadsersättning, något som leder till sämre ekonomiska förutsättningar och livsvillkor för vissa personer med funktionsnedsättning. Kick reder ut begreppen.
Den svenska socialförsäkringen omfattar i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige. Den som har en funktionsnedsättning kan få bidrag från Försäkringskassan och det är riksdagen och regeringen som bestämmer reglerna för pengarna som Försäkringskassan betalar ut.
Handikappersättning ändras nu till merkostnadsersättning. För den som redan har handikappersättning, och om beslutet gäller tills vidare, blir det inga förändringar. Däremot kommer ditt beslut om handikappersättning att omprövas om det händer något som påverkar din rätt att få handikappersättning eller om du får ett beslut om aktivitetsersättning, sjukersättning eller ålderspension. Så, den som fyller 65 år och fortfarande har merkostnader på grund av funktionsnedsättningen ansöker från och med 2019 om merkostnadsersättning.
Om det under perioden från januari 2019 till juni 2021 blir aktuellt att ompröva din handikappersättning så kommer den att upphöra. Du kan då ansöka om handikappersättning för en ny period men du kan som mest beviljas handikappersättning i 18 månader. Detsamma gäller för dig vars beslut om handikappersättning är tidsbegränsat och upphör under den här perioden. Försäkringskassan kontaktar dig i god tid innan beslutet upphör.
Om ditt beslut om handikappersättning skulle ha omprövats efter juni 2021 så upphör handikappersättningen och du kan inte ansöka om en ny period. Om du då har merkostnader på grund av din funktionsnedsättning kan du i stället ansöka om merkostnadsersättning.
Du som nyligen fått en funktionsnedsättning eller inte haft handikappersättning tidigare kan ansöka om merkostnadsersättning om du:
- har en funktionsnedsättning som kan antas bestå i minst ett år
- har av Försäkringskassan godtagna merkostnader som är minst 11 625 kronor per år på grund av din funktionsnedsättning
- har fyllt 18 år och inte längre blir försörjd av dina föräldrar och är försäkrad i Sverige, vilket du är om du bor här, men det finns några undantag från den regeln.
Detta räknas som merkostnader:
- skäliga kostnader som du har till följd av din funktionsnedsättning
- kostnader utöver de kostnader som är vanliga för personer i samma ålder utan funktionsnedsättning
- löpande kostnader eller engångskostnader.
- Det finns inte några schabloner för vad som kan vara en merkostnad men det kan gälla:
- hälsa, vård och kost, exempelvis kostnad upp till högkostnadsskydd för patientavgift, läkemedel och dyrare livsmedel om du till exempel har behov av specialkost till följd av din funktionsnedsättning
- slitage och rengöring
- resor, till exempel resa med färdtjänst, sjuk- och behandlingsresor och resor med egen bil om du har svårt att åka med allmänna kommunikationer
- hjälpmedel (om det inte finns likvärdiga hjälpmedel att låna från kommunen eller landstinget)
- hjälp i den dagliga livsföringen, exempelvis hemtjänstavgift, kostnad för god man eller privat anlitad städhjälp
- övriga ändamål, till exempel anpassade fritidsaktiviteter.
Kostnaderna för olika tjänster, exempelvis hemtjänst och färdtjänst, kan variera mellan olika kommuner och vissa kostnader kan du få ersättning för från till exempel kommunen eller landstinget. I så fall kan du inte få merkostnadsersättning för dem, eftersom du då inte har någon merkostnad.
En merkostnad kan även gälla en vara som du kommer att använda i
flera år. Då fördelas kostnaden jämnt över den period som du använder varan. Möbler och hushållsmaskiner kan exempelvis ofta beräknas användas i tio år. Om du till exempel har köpt en tvättmaskin som godkänns som merkostnad utifrån din situation och det bedöms att du kan ha den i tio år, så fördelas kostnaden över tio år. Om tvättmaskinen kostade 6 000 kronor, räknas 600 kronor in i dina årliga merkostnader.
Du behöver inte redovisa kvitton på merkostnader. Du kan få merkostnadsersättning på en av fem nivåer som beror på hur stora merkostnader du har kopplat till din funktionsnedsättning. För att få merkostnadsersättning ska du 2019 ha merkostnader på minst 11 625 kronor per år. Det innebär att du inte kan få merkostnadsersättning om dina kostnader är lägre än 11 625 kronor per år, även om de kostnader som du har är skäliga och beror på din funktionsnedsättning. Beloppen justeras vid varje årsskifte.
Om du under 2019 har merkostnader som uppgår till:
11 625 kr/år kan du få 1 163 kr/månad
16 275 kr/år kan du få 1 550 kr/månad
20 925 kr/år kan du få 1 938 kr/månad
25 575 kr/år kan du få 2 325 kr/månad
30 225 kr/år kan du få 2 713 kr/månad.
Du betalar ingen skatt på ersättningen. På Försäkringskassans hemsida kan du läsa mer samt göra ansökningar.
Kicks kurator kurreduttar
(kommenterar och tycker till)
Den 1 januari 2017 trädde en ny bilstödslag i kraft. Det visade sig att grundbidraget till inköp av bil halverades till 30 000 kronor i stället för 60 000 kronor. Det blev alltså dyrare för den enskilda personen och färre hade råd att skaffa bil. Då blev färdtjänst alternativet för dem som inte kan åka med kollektiva färdmedel, vilket blir mycket dyrare för skattebetalarna.
1969 tog människan sina första steg på månen och det pågår forskning och förberedelser för människan att resa till mars. Men 2019 är fortfarande inte kollektivtrafiken anpassad för personer med funktionshinder och att göra den tillgänglig verkar fortfarande vara ett olösligt problem.
På uppdrag av regeringen var sedan turen kommen till utredning av handikappersättning och vårdbidrag. De nya reglerna visar sig också leda till en försämring. Beloppet för hur stora merkostnader du ska ha per år har höjts samtidigt som ersättningen du får har minskat.
Handikappersättningen hade tre nivåer. Merkostnadsersättningen har fem nivåer. För att nå till varje nivå är summan av merkostnader alltså högre än tidigare och ersättningen lägre. Priset för de extra kostnader personer har på grund av funktionsnedsättning har knappast minskat utan tvärtom ökat. Konsekvenserna blir sämre ekonomiska förutsättningar och livsvillkor för vissa personer med funktionsnedsättning.
Handikappersättning jämförd med merkostnadsersättning
Handikappersättning:
- Rätten till ersättning bedöms utifrån en sammanvägning av hjälpbehov och merkostnader.
- Det är bara vuxna med funktionsnedsättning som kan få ersättningen.
- Det finns en lagstadgad rätt till handikappersättning för blinda och personer med grav hörselnedsättning.
- Ersättningen kan beviljas på tre ersättningsnivåer.
- Ersättningen kan beviljas retroaktivt upp till sex månader innan ansökan kom in.
- Rätten till handikappersättning ska omprövas bara vid ändrade förhållanden.
Merkostnadsersättning:
- Rätten till ersättning baseras enbart på skäliga merkostnader.
- Vuxna med funktionsnedsättning eller föräldrar till barn med funktionsnedsättning kan få ersättningen.
- Den lagstadgade rätten för blinda och personer med grav hörselnedsättning finns kvar i den nya lagstiftningen.
- Ersättningen kan beviljas på fem ersättningsnivåer.
- Ersättningen kan beviljas retroaktivt upp till tre månader innan ansökan kom in.
- Rätten till ersättningen omprövas minst vart fjärde år om det inte finns skäl att ompröva ärendet med längre tidsintervall. Omprövning sker också vid ändrade förhållanden som påverkar rätten till ersättningen.