Smärta är ett stort problem för många personer som drabbas av en ryggmärgsskada. Två tredjedelar har ont och de vanligaste smärtproblemen utgörs av överbelastningsproblematik och nervsmärtor till följd av ryggmärgsskadan.
För att kunna behandla ett smärttillstånd på bästa möjliga sätt är det viktigt att förstå vilken typ av smärta det handlar om och, så långt som det är möjligt, vad som orsakar smärttillståndet. En noggrann anamnes (smärtberättelse) och undersökning är av största vikt och vårdgivare bör lägga gott om tid på dessa båda delar i en smärtanalys.
Det är framförallt två typer av smärta som drabbar den som fått en ryggmärgsskada: nociceptiv smärta (på grund av vävnadsskada) och neuropatisk smärta (nervsmärta, på grund av skada på ryggmärg eller andra delar av nervsystemet).
Nociceptiv smärta
Nociceptiv smärta är den smärta som kan uppstå från hud, leder, muskler, senor, ledband och inre organ. Allra vanligast är de muskuloskelettala smärttillstånden som ofta beror på överanvändning av rörelseapparaten. Särskild drabbade strukturer är de runt axelleden. Men även smärta till följd av en fraktur, ett sår eller vid spasticitet klassificeras som nociceptiv smärta.
Nociceptiv muskuloskelettal smärta är oftast relaterad till rörelse eller position vilket innebär att smärtan antingen förvärras eller förbättras av ändrad kroppsställning eller av rörelse. Vanligtvis ökar den under dagen i takt med att de smärtande vävnaderna belastas allt mer. Muskler, senor och ledband ömmar vid undersökning och smärtan beskrivs ofta som dov eller molande men alla beskrivningar kan förekomma.
En vanlig orsak till smärta från muskler är ensidigt muskelarbete där musklerna får för lite syre och näring. Andra anledningar är inflammationer i muskelfästen på grund av överbelastning och smärta från leder som orsakas av artros. Om smärtan lindras av antiinflammatoriska läkemedel eller av paracetamol är sannolikheten stor att smärtan är nociceptiv.
Nociceptiv smärta kan också komma från de inre organen i bröstkorg, buk och bäcken och benämns då visceral smärta. Den kan vara orelaterad till ryggmärgsskadan och orsakas av till exempel magsår eller gallstenar. Forskning har visat på att upp till en tredjedel av dem som har en ryggmärgsskada rapporterar långvariga smärtor eller obehag från buken. En grundlig undersökning för att utreda orsaken bakom besvären är viktig men dessvärre finner man inte alltid vad som framkallar smärtan och/eller obehaget.
Neuropatisk smärta
Neuropatisk smärta, eller nervsmärta, är smärta som uppstår vid sjukdom och skada i nervsystemet. Det kan vara i de perifera nerverna, i ryggmärgen eller i hjärnan. Cirka 45 procent av dem som drabbas av en ryggmärgsskada utvecklar neuropatisk smärta i eller nedanför skadenivån. Smärtan sitter i ett område med känselnedsättning/-bortfall. Av dem som drabbas av nervsmärtor skattas smärtan ofta som det allra största problemet.
Nervsmärtor drabbar inte alla som får en ryggmärgsskada eller annan nervskada och varför vissa utvecklar neuropatisk smärta, medan andra inte gör det, vet vi ännu inte. Hur omfattande ryggmärgsskadan är har ingen betydelse för hur utbredd och svår smärtan är. Neuropatisk smärta i skadenivån kan bero på skadan i ryggmärgen eller skada på de perifera nerver som går från olika områden i kroppen till ryggmärgen medan smärta nedanför skadenivån beror på skadan i ryggmärgen. Smärta i skadenivån kan beskrivas som ett band runt bålen men kan också finnas på bara en sida av bålen alternativt i en arm eller i ett ben. Smärta i skadenivån uppstår vanligtvis tidigt efter en traumatisk skada och förhåller sig relativt konstant över tid.
Neuropatisk smärta efter en ryggmärgsskada beskrivs ofta som brännande, stickande, pirrande, skarp, huggande, tryckande eller som elektriska stötar men kan beskrivas på fler sätt. Smärtan kan finnas där konstant eller komma och gå. Det kan också förekomma ökad känslighet för till exempel beröring, kyla eller för smärtsamma retningar. Det innebär i praktiken att till exempel beröringen av kläder eller lakan som normalt inte ger upphov till smärta kan upplevas som smärtsam. Nervskadan kan även ge icke-smärtsamma men obehagliga känselupplevelser som köldsensationer och myrkrypningar.
Denna text är en förkortad version av originaltexten skriven av Cecilia Norrbrink, leg fysioterapeut och docent i rehabiliteringsmedicin. På hemsidan www.ryggmärgsskada.se hittar du texten i sin helhet och information om olika behandlingsalternativ och egenstrategier.
Texten finns även på engelska: