Vi möts dagligen – i nyhetsflödet, i sociala medier och i möten med människor – av berättelser om neddragningar och försämringar och konsekvenserna detta ger för enskilda personers liv. För dem som har behov av insatser från samhället råder bistra tider. Tidigare publicerad i Magasinet Kick 2024.
Personer som drabbats av ryggmärgsskada med grav förlamning som följd räddas till livet av sjukvården. När personen skrivs ut från sjukvården är det kommunen som har ansvaret för den enskildes behov av service och omsorg. Ansökan om personlig assistans från Försäkringskassan görs under sjukhusperioden, men det är mycket långa väntetider och personen hinner bli färdigrehabiliterad innan beslutet från Försäkringskassan kommit.
I de fall en person med rörelsenedsättning nekas personlig assistans från både Försäkringskassan och kommunen får personen ansöka om service och omsorgsinsatser av en biståndshandläggare i kommunen som bedömer enligt Socialtjänstlagen (SoL) och ska ge en skälig levnadsnivå. Vad det innebär kan diskuteras, men i praktiken får den behövande sämre levnadsvillkor jämfört med dem som beviljas stöd enligt LSS (lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade) som är en rättighetslag och ger goda levnadsvillkor i form av frihet, delaktighet och jämlikhet. Insatser som bedöms enligt SoL är avgiftsbelagda för den enskilde och beloppet varierar från kommun till kommun. LSS däremot är kostnadsfritt.
De beviljade insatserna enligt SoL utförs av hemtjänsten. Exempel på serviceinsatser är städ, tvätt, inköp, matlagning och personlig omvårdnad, till exempel stöd vid dusch, av- och påklädning och hjälp med förflyttningar. Insatserna är tidsbestämda enligt en schablon. I exempelvis Stockholms stad är städ 75 minuter varannan vecka, uppvärmning och servering av lunch 15 minuter, laga enkel middag och servera samt diska 30 minuter, dusch 30 minuter (inberäknat förflyttningar samt av- och påklädning) och toabesök 10 minuter (inklusive av- och påklädning nedtill, förflyttningar och bajsa). Tiderna är för snävt bedömda vilket leder till sämre levnadsvillkor. Dessutom är det olika personal som kommer, och personalomsättningen är stor.
Om hemtjänstens insatser inte räcker till för att utföra den service och omsorg som behövs, placeras personer på boenden. I vissa fall placeras unga personer, långt under pensionsåldern, på äldreboenden. Boendena brister ofta i vård och omsorg – resurser och kompetens för personer med förlamning i ben och armar saknas. Konsekvensen blir att personer kommer akut till sjukhus med trycksår och infektioner och är i sämre fysiskt och psykiskt skick än när de var färdigrehabiliterade av sjukvården.
Den som levt länge med ryggmärgsskadan och har varit självständig, men mister förmågor på grund av förslitning i axlar och rygg samt andra försämringar, får inte LSS utan hänvisas till att söka hemtjänstinsatser. Konsekvensen blir att den som har jobb behöver gå ner i tjänst eller sluta arbeta för att de snävt bedömda, tidsbegränsade insatserna inte räcker till – många isoleras i sina hem. Den som genom operationer skulle ha en chans till förbättring kan inte genomföra dem eftersom det behövs mer hjälp en tid efteråt och kommunerna beviljar inte fler insatser och mer tid.
För ett historiskt perspektiv backar vi tillbaka till 1980-talet, innan LSS fanns. Hur kunde det bli såhär? Varför ska livsviktiga stöd som människor med funktionsnedsättningar behöver nedmonteras? Det kan inte enbart bero på pengar. Även värderingar styr hur skattemedel ska fördelas.
Margareta Persson har i hela sitt liv arbetat med funktionhindersfrågor och har skrivit flera böcker. Hon är uppväxt med en mamma som hade ett rörelsehinder. I boken Gamla synsätt spökar än – funktionshinder genom tiderna (Instant Book, 2018) skriver hon om upptäckten som förvånade henne, att synen på personer med funktionsnedsättning går fram och tillbaka genom århundradena. Värderingarna förbättras inte självklart genom åren eller hänger ihop med en god ekonomi i samhället.
Bengt Westerberg, tidigare partiledare i Folkpartiet och socialminister 1991–1994, drev starkt frågan om LSS, och 1993 beslutade riksdagen om reformen LSS. Införandet av LSS på 1990-talet bidrog till ökad inkludering och stöd för personer med funktionsnedsättning. I SVT Nyheter den 17 oktober 2023 intervjuas Bengt Westerberg. Han är kritisk till att många kommuner idag snarare begränsar än hjälper dem som är i akut behov av LSS-insatser. Ambitionen att hjälpa har fallit bort.
”Det fanns en ambition när LSS kom att man alltid skulle försöka hitta bästa möjliga sätt att hjälpa dem som behövde stöd på olika sätt. Men i dag är det inte så utan i dag prövar man snarare hur lite stöd som kan ges utan att bryta mot lagen. Målsättningen att människor med funktionsnedsättning ska kunna leva som andra är rimlig i ett välfärdssamhälle. Vi kan ju inte trolla bort funktionsnedsättningen. Den finns ju alltid kvar, men vi kan kompensera den med olika åtgärder som hjälpmedel och personlig assistans. Det fungerade väldigt bra i början, och det var en väldig entusiasm av dem som fick stöd i insatsen LSS att det var avgörande för deras livskvalité.”
Några år in på 2000-talet såg han hur stödinsatserna begränsades och att kommunerna tog ärenden till domstolen, där domstolen ofta gick på kommunernas linje.
”Man har urholkat stödet och man har definierat de här insatserna mycket snävare och vilka personer som har rätt till LSS, och det ser vi genom bland annat att personer som har haft LSS-insatser hela sitt liv förlorar de här insatserna. Det beror inte på att deras behov har minskat utan på att man har omdefinierat vilka behov som ska ge rätt till insatsen.”
”Systemet är inte designat för att kommunerna ska skjuta över alla de här besluten till förvaltningsdomstolarna. Det skapar ju en omöjlig situation och enorm belastning för förvaltningsdomstolarna som de varken är dimensionerade eller utbildade för. Det sitter inga LSS-handläggare i förvaltningsdomstolarna. De kommer att utgå i stor grad från att kommunen har fattat ett sakligt, korrekt och opartiskt beslut utifrån en gedigen utredning om omständigheterna. Konsekvensen för den enskilde som överklagar blir att man inte har samma chans som kommunen att få rätt i domstol.”
Andreas Petterson, universitetslektor på Södertörns högskola och expert på funktionsrättsjuridik, intervjuas av SVT Nyheter den 10 november 2023. I en granskning som SVT har gjort har många kommuner satt i system att ta LSS-ärenden till domstol.
”Domstolarna saknar kompetens och tvingas luta sig mot att kommunernas handläggare har gjort bra utredningar. Och har inte kommunen gjort det kommer förvaltningsdomstolarna att hamna i en omöjlig situation, och det kommer att drabba enskilda som nekas sina rättigheter och faktiskt då inte kommer få några möjligheter till att tillgodose sina rättigheter. Mycket makt hamnar då hos handläggaren i kommunen.”
Andreas Pettersson efterlyser en kompetenshöjning hos domstolarna för att den som överklagar sitt beslut ska ha samma chans som kommunen som gett avslag. Han menar också att man måste börja överväga om den enskilde ska ha rätt till juridiskt biträde även i förvaltningsrätten för en rättvisare chans till prövning efter att ha blivit nekad insatser av kommunen.
Sofie Stråhlén, en av tre jurister på juristbyrån Juridisk Assistans, tycker sig ändå se ljuspunkter. De vinner en hel del mål i domstol, där de har varit juridiskt ombud till enskilda personer. Men de märker också att det i dag blivit tuffare.
– Vi väljer oftast att bara överklaga de beslut som vi faktiskt tänker att vi kommer att vinna. Till exempel ett mål där personen fick nej av kommunen fick vi igenom i domstol. Den personen har personlig assistans nu.
Tyvärr är det väldigt lång handläggningstid i domstolarna för överklagning av beslut som gäller avslag av ansökningar om LSS och ännu längre tid för avslag på ansökningar där SoL använts.
– Handläggningstiden är cirka ett och ett halvt år och för vissa ärenden upp till två år. Vi ser också att bedömningarna har blivit tuffare. Det blir svårare och svårare för den enskilde att navigera mellan insatserna vad som faktiskt är rimligt att ansöka om.
Lönar det sig för den enskilde att överklaga?
– Ja. Sedan är det inte säkert att man vinner i domstol, men det är en viktig rättighet att kunna överklaga ett myndighetsbeslut som man inte är nöjd med, menar Sofie Stråhlén.
Hon tillägger att det ju också ger en vägledning till myndigheterna och domstolarna om vad som händer med myndighetsbedömning. Domstolarna kan uppmärksamma om det kommer flera överklaganden av en viss sakfråga. Då uppmärksammas de på att någonting har hänt och tittar på det med andra ögon.
– I vårt företag brukar vi vara tydliga med vad den enskilde kan göra själv och när det är meningsfullt att anlita ett juridiskt ombud eftersom vissa ärenden är mer juridiskt komplicerade.
Grunden i den förvaltningsrättsliga processen är skriftlig. Men man kan begära muntlig förhandling. Det kan vara nyttigt för domstolen att träffa den enskilde som fritt får prata om sin situation. Man kan även kalla vittnen, exempelvis läkare, som har något viktigt att säga om de argumenten den enskilde har tagit upp i överklagan.
– Det är absolut en fördel om man har bra vittnen. Eller om man har ett komplicerat ärende där det känns bättre att berätta muntligt och att domstolen då har möjlighet att ställa frågor, påpekar Sofie Stråhlén avslutningsvis.
Exempel på organisationer där kostnadsfri rådgivning av jurist ingår i medlemsavgiften:
RTP
Sedan 2023 samarbetar Personskadeförbundet RTP med JA – Juridisk assistans, specialister inom myndighetsjuridik, som kan erbjuda sina medlemmar vägledning i rättsliga frågor. Det innebär att du som är medlem kan få generell rådgivning via telefon.
Rådgivningen omfattar områdena myndighetsrätt, offentlig rätt och stödförmåner (enligt Socialförsäkringsbalken, Socialtjänstlagen LSS) och inkluderar även närliggande rättsområden som bostadsanpassning och Skollagen.
https://rtp.se/medlemsformaner/
DHR, Delaktighet, handlingskraft och rörelsefrihet, är en organisation för personer med nedsatt rörelseförmåga. De bedriver opinionsbildning, sprider information om personer med rörelsehinder samt arbetar för delaktighet och jämlikhet i hela samhället. Tillgänglighet, hjälpmedel och personligt stöd är sakområden där förbundet kommer att fokusera det rättighetspolitiska arbetet under de tre kommande åren. DHR samarbetar med juristbyrån Juridisk Assistans (juridiskassistans.se). Källa: dhr.se
Neuro är en partipolitiskt oberoende intresseorganisation för människor i Sverige som lever med neurologiska diagnoser eller symtom samt för deras anhöriga. Neuro finns för att ge medlemmarna information, stöd och framtidstro. Målet är att personer som lever med neurologiska diagnoser ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter som alla andra. Utgångspunkten är att alla har rätt till ett värdigt liv.
Neuros juridiska rådgivare förmedlar fakta i juridiska rättighetsfrågor, hjälper till att hitta underlag som stöd för argumentation samt ger tips och råd med formuleringar och mallar i den juridiska processen. Neuros juridiska rådgivare finns där som ett bollplank men företräder inte medlemmar, är inte ombud och driver inte enskilda medlemmars rättsliga ärenden. De tar dock med sig medlemmars erfarenheter och frågeställningar in i Neuros arbete och ger förslag till Neuros övriga påverkansarbete. Källa: neuro.se
https://neuro.se/engagera/bli-medlem/
Funktionsrättsbyrån är ett projekt finansierat av Arvsfonden. De driver en nationell rådgivningslinje som riktar sig till vuxna personer med funktionsnedsättning och till deras anhöriga. De erbjuder kostnadsfri telefonrådgivning, av en socionom eller jurist, gällande rättigheter och ger information om hur rådsökande själva kan kräva sin rätt. I sitt arbete utgår de från ett funktionsrättsperspektiv och från Funktionsrättskonventionen. Funktionsrättsbyrån drivs av Funktionsrätt Sverige, som är en samarbetsorganisation bestående av en rad rikstäckande funktionsrättsförbund. Uppdraget är att vara funktionsrättsrörelsens enade röst gentemot regering, riksdag och centrala myndigheter. Idag är 52 av landets funktionsrättsförbund medlemmar i Funktionsrätt Sverige. Källa: funktionsrattsbyran.se
https://funktionsrattsbyran.se/om-oss/
Varför det är viktigt att vara medlem i en organisation.
När människor har organiserat sig i till exempel arbetarrörelsen och kvinnorörelsen har det lett till betydande reformer. Margareta Persson skriver i sin bok Demokratins styvbarn – Funktionshinderrörelsen under 150 år:
”Det är genom de svenska folkrörelserna som vårt välfärdssystem växt fram, det är där man sett behoven, det är där man börjat ställa kraven. Så har det också varit i funktionshinderrörelsen. Här har människor gått samman med erfarenheter som inte synliggjorts i andra föreningar, här har man känt gemenskap, här har man sett att det finns strukturella orsaker till de individuella problemen, här har man formulerat kraven på förändring, här har man skolats i demokrati. I stort sett samtliga reformer som specifikt rör människor med funktionsnedsättningar har också fötts inom funktionshinderrörelsen. Kontakter med politiker har också under hela funktionshinderrörelsen historia varit en viktig framgångsfaktor.”
Sammanfattningsvis lever vi i en tid då synen på personer med funktionsnedsättning är nedåtgående. För den enskilde, som berövas eller inte beviljas insatser, blir konsekvenserna förödande och leder till lidande och utanförskap och i värsta fall till en för tidig död. Och det verkar råda ett ointresse för funktionshinderfrågor bland politiker.
Därför är det viktigt, när vi tittar bakåt i historien, att organisera sig och gå med i organisationer och fortsätta kämpa för goda och inkluderande levnadsvillkor. Det är även viktigt att ta kontakt med politikerna, och det har väl aldrig varit lättare än nu att kontakta politiker via e-post och sociala medier. Via internet går det att hitta namn och kontaktuppgifter till politiker i kommunen och dess nämnder, likaså för politiker i regionen samt på nationell nivå. Som enskild person kan du skicka synpunkter och uppmärksamma politiker om hur du drabbas av avslag och indragning av service och omsorgsinsatser, och vilka konsekvenser detta ger för ditt liv.
Bli medlem i en organisation där kostnadsfri rådgivning av jurister ingår i medlemsavgiften. Och ge aldrig upp! Kampen och målsättningen att personer med funktionsnedsättning ska få goda levnadsvillkor är livsviktig och absolut rimlig i ett välfärdssamhälle.