Bara du, jag, vägen och landskapet. En spellista som får gå runt och runt. Sjunga med utan att kunna texten. Ta en omväg bara för att. Det är något med en klassisk roadtrip som gör att den alltid kommer att ha en särskild plats i mitt hjärta.
Ibland kan det kännas lite busigt att lämna vardagen och bara dra, långt bort. Kanske rymma tillsammans med någon. Samtidigt känner jag ofta att distansen till vardagen gör att jag kan se på den med klarare ögon och att jag återvänder med en ny känsla av mening.
Under året då svemestern blev det nya normala var det många som återupptäckte roadtrippen som ”flyktmedel”. Ibland kanske det var enda sättet att hälsa på nära och kära i en annan del av landet. Hur som helst har många campingar visat rekordsiffror i år, och jag har aldrig sett så många husvagns- och husbilsbilder i mina sociala flöden tidigare. Roadtrippen är tillbaka på toppen igen, efter år i skuggan av Thailands- och Madeiraresor.
Själv är jag uppväxt med husvagnssemestrar. Det var fyra eller fem veckor varje sommar packade som sillar i en plåtlåda (jag har tre syskon), skitiga toaletter och pissoarer, långa timmar i ett varmt Centraleuropa i en bil med halvtaskig luftkonditionering och bråk om bilstereon. Men också massvis av skratt, vattenkrig, kultur, spännande upptäckter och upplevelser för livet. Jag skulle inte vilja byta bort det mot något.
E4:an genom Höga Kusten i skymningen. 
Värmdöleden över Skurubron i solnedgång.
Men det måste inte vara obekvämt. Det finns gott om mysiga hotell och vandrarhem längs vägen för den som föredrar det. Och det allra bästa är trots allt att passa på att sova hos vänner längs vägen. Jag har hälsat på mången RG-vän på detta sätt, och den stora fördelen, förutom det fantastiska sällskapet såklart, är att du vet att boendet antingen redan är anpassat eller har någon som kan hjälpa dig in.
Ladugårdsgärdet i Stockholm på sensommaren. 
Flatruetvägen i Härjedalen i vackra höstfärger.
Kom bara ihåg att det är själva resan som är målet. Det spelar ingen roll hur fort du kommer fram, så länge du njuter av vägen dit. Mycket av magin ligger i det oväntade, så tillåt dig att ta den där spontana omvägen och stanna ofta längs vägen. Din belöning? Ett oväntat möte, en oförglömlig plats eller kanske den där fantastiska räkmackan på krogen mitt ute i ingenstans.
Så på med solglasögonen, ladda upp med favoritgodiset, tanka fullt och ge dig av! Jag jobbar redan på spellistan för roadtrippen anno 2021.
Med Tjuonavagge (Lapporten) i backspegeln på väg mot Norge på E10:an. 
På Flatruet i Härjedalen kan man köra ända upp på (och tälta på) kalfjället.