På Rehab Station Stockholm erbjuds yoga till personer med rörelsenedsättning. Initiativtagare till detta är Rose-Marie Jungeby som arbetar som kurator och yogalärare.
Artikeln publicerades första gången i Kick nr 4 2015.
Yogan kommer ursprungligen från Indien och har utvecklats under mer än 5 000 år. Den nedtecknades för 3 000 år sedan i Vedaskrifterna, böcker som innehåller hinduismens äldsta heliga skrifter. Från dessa gjordes ett utdrag som fick namnet yogasutra som bara innehåller det som handlar om yoga. Yogan är i grunden ett spirituellt utövande och användes då, liksom i dag, som ett sätt att hantera livet.
För tre år sedan kom yogan till Rehab Station Stockholm tack vare Rose-Marie Jungeby. Hon fick fria händer att utforma yogan för att den skulle passa personer med rörelsenedsättning.
– I dag har jag grupper framför allt för personer som går på dagrehabilitering och har neurologiska funktionsnedsättningar och sjukdomar som ms, parkinson, stroke och ett fåtal med spinala skador.
I början fanns bara en yogagrupp per vecka men Rose-Marie har utbildat fem personer i personalen som nu jobbar med yoga. Nu finns det en yogagrupp per dag som är utformad efter patienternas olika behov och förutsättningar. En grupp för dem som kan stå, en för dem som sitter och ligger. För dem som inte kan sitta eller stå längre stunder erbjuds en liggande variant. Ett yogapass pågår från 20 till 40 minuter, upp till tre gånger i veckan, och man deltar mellan fyra och sju veckor anpassat efter personens behov, schemaupplägg och hur lång dagrehabilteringsperiod personen har.
Rose-Marie är utbildad inom klassisk yoga, i tradition av Krichnamacharya, och har fått lära sig många olika verktyg. Efter att hon utbildat sig hade hon en yogaverksamhet i tio år där hon undervisade parallellt med arbetet som kurator.
– Där stötte jag på personer som hade olika funktionsnedsättningar och även under praktikperioderna jag hade i Indien, där man på yogainstitutet jobbade framför allt med personer med sjukdomar.
– Jag såg att yogan gav fina resultat och ibland på väldigt kort tid. Jag kände att det fanns en väldigt stor potential att använda yogan i det här sammanhanget.
Under en dagrehabiliteringsperiod är det generellt fokus på fysiska aktiviteter som konditions-, styrke- och balansträning. Rose-Marie tänkte att yogan behövdes som något som kunde lugna ned och komma åt den fina funktionen vi har i vårt system av självläkning och självbalansering.
De tre stora delar som används i yogan är den kroppsliga delen med de fysiska rörelserna, andningen som kan användas på många olika sätt och den mentala delen med olika tekniker som hjälp för att fokusera. Man kan även använda sig av ljud och bilder.
– De här tre delarna kombineras på många olika sätt och det är det som är så verkningsfullt. Och för dem som kan röra ytterst lite på kroppen eller inte alls har i regel någon form av kroppsminne och genom att aktivera mentala bilder av att man gör rörelser ger det effekt.
– Andningen är ett kraftfullt verktyg och för att andas behövs inte att man kan röra på kroppen. Andningen är väldigt starkt kopplad till vårt ”må bra och lugna ned-system” så det kan räcka med att andas lugnt och ha ett mentalt fokus för att få effekt.
Rose-Marie berättar vidare att andningen är kopplad till centrala nervsystemet. Är det fara å färde signalerar systemet att vi ska vara alerta och beredda på att slåss eller fly och då andas vi snabbt. Kroppen svarar med att höja blodtryck, hjärtfrekvens och muskeltonus. Är andningen lugn och långsam skickar det signaler till centrala nervsystemet och vi kan slappna av och då sjunker hjärtfrekvensen och blodtrycket och muskelspänning.
Att drabbas av sjukdom eller skada som leder till rörelsenedsättning höjer stressnivån i kroppen. De förändringar och omställningar som personen tvingas göra blir i sig också en anspänning. Att kanske inte kunna jobba med det man gjorde förut eller ta sig fram i den fysiska miljön eller att orka vara lika social och aktiv som innan skadan och att tampas med sorg, ilska och frustration blir naturligtvis en belastning. Yoga har även visat sig hjälpa för människor med smärtproblematik.
– Jag har lärt mig att yogan anpassas efter individen och de individuella behoven. Den direkta effekten jag ser är att folk blir mer centrerade och inne i sig själva och mer närvarande här och nu. Folk blir mer avslappnade. Och allt eftersom ser jag att de blir gladare och ler lite mer, säger Rose-Marie och skrattar.
– Att andas är egentligen inte svårt för vi andas ju hela tiden. Det handlar mer om att bli medveten om andningen och koncentrera sig på hur det känns att andas i sin kropp. När man yogar flyttar man fokus från det som händer utanför till sitt inre. I början kan man känna att tankarna snurrar väldigt mycket i huvudet.
Teknikerna som används i yogan är bland annat till för att distrahera snurret och bruset i huvudet så att man är en stund med sig själv och riktar fokus in till sig själv, för att vila från allt annat som pågår runtomkring och i den egna tankevärlden. Yogan gör att man mår bättre och kan förhålla sig mer avslappnat till saker och ting.
– En del av yogan är att ta instruktioner om hur man ska förhålla sig till det som snurrar inuti och vart man i stället kan rikta sin uppmärksamhet. Och vad händer i oss då? När det stillar sig inom oss kan vi känna och höra andra saker. Vi kan få nya impulser som ger oss nya perspektiv. Djupt inom oss finns det något som är positivt och det finns saker inom oss som vi kan kontrollera trots att vi kan ha olika begränsningar och att de skapar andra begränsningar i livet.
Ros-Marie säger att yogan kan vara ett hjälpmedel för att nå acceptans men är ingen quickfix.
– Den är så långsam som vi människor faktiskt är i vårt inre liv. Min roll som yogalärare är att guida deltagarna i var de lägger sitt fokus, för att genom vila, självbetraktelse och självreflexion med tiden hitta nya förhållningssätt.
– Det stora som yogan gett mig personligen är den filosofiska aspekten som handlar om förhållningsätt: relationen till mig själv, andra människor och livet.