Text: Maria Johansson Foto: Arkiv och AI

Valet angår oss alla – använd din rösträtt den 9 juni!

Vilket parti står upp för dina åsikter och rättigheter i EU-valet den 9 juni? Du kan även förtidsrösta från den 22 maj till den 9 juni, var som helst i hela landet. För att förtidsrösta behöver du ha ditt röstkort och kunna identifiera dig.

Valet till Europaparlamentet närmar sig. Den 6-9 juni 2024 är det dags. Först ut torsdagen den 6 juni är bland andra Nederländerna och den sista av valdagarna, söndagen den 9 juni, är det vår tur här i Sverige. Totalt 720 ledamöter ska väljas in. Vi är drygt 400 miljoner som är röstberättigade varav drygt 7,6 miljoner av oss i det svenska valet till Europaparlamentet. Bland personer med funktionsnedsättning är valdeltagandet dock lägre än bland befolkningen i övrigt, samtidigt som detta är en väljargrupp som valet på många sätt borde vara extra angeläget för.

En rapport från SOM-institutet vid Göteborgs universitet visar att förtroendet för demokratiska val i Sverige är lägre bland personer med funktionsnedsättning än i den övriga befolkningen. En förklaring tros vara att man upplevt sig ha sämre förutsättningar att delta i val och andra demokratiska processer. I Myndigheten för delaktighets undersökningspanel Rivkraft riktad till personer med funktionsnedsättning uppgav en av tio att man i samband med valet 2022 upplevt brister i informationen, bland annat saknades information om vallokalens tillgänglighet, information på teckenspråk och hjälp att hitta till vallokal. Var sjunde som röstade upplevde tillgängligheten som ganska eller mycket dålig. Vallokaler ska dock efter skärpning av vallagen 2014 vara tillgängliga och man har som väljare rätt att få hjälp i vallokalen.

Valet påverkar funktionsrätten

Det som beslutas inom EU kommer förr eller senare också till Sverige och valet och vad som sker i EUs olika institutioner berör oss alla i allra högsta grad. Inte minst är detta tydligt när det gäller rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Vid flera tillfällen är det EU som drivit på Sverige och tvingat oss att agera när det gäller exempelvis tillgänglighet. 

Redan 1979 antog Sverige lagen om handikappanpassad kollektivtrafik. Mitt eget första minne av tillgänglig kollektivtrafik är dock inte från Sverige, utan från när jag 1993 med rullstol åkte vanlig stadsbuss utan problem i Berlin. Trots att vi hade vår lag om att kollektivtrafiken skulle göras tillgänglig dröjde det till början av 2000-talet innan så kallade låggolvbussar i stadstrafik kom till Sverige och då som en följd av EUs bussdirektiv. Andra exempel är passagerarrättigheter för personer med funktionsnedsättning, lagstiftning kring tillgängliga webbplatser och den så kallade tillgänglighetslagen som kommer ställa krav på e-handel med mera för konsumenter i Europa.

På många sätt märks att mänskliga rättigheter, med bland annat rättigheter för personer med funktionsnedsättning, är mer närvarande i Europaparlamentet än i Sveriges riksdag. Bland annat har EU antagit funktionsrättskonventionen (CRPD), vilket visserligen också Sverige har, men där hänvisar man till den i flera lagar, vilket sällan görs i den nationella lagstiftningsprocessen i Sverige. 

Vid en studieresa jag gjorde till Bryssel tillsammans med representanter från en rad svenska civilsamhällesorganisationer förra våren med anledning av att Sverige då innehade ordförandeskapet var det tydligt att det i parlamentet och institutionerna knutna dit finns en hög kännedom om CRPD och om den funktionshinderpolitiska utvecklingen. Bryssel eller inte ens EU-kvarteren, är verkligen inte perfekta vad gäller tillgänglighet, men – jag upplevde en helt annan medvetenhet om både konventionen och om perspektivet i sig än vad jag gör när jag möter svenska politiker och institutioner generellt.

Vad våra svenska partier och kandidater till Europaparlamentet vill göra för att undanröja de hinder som finns för personer med funktionsnedsättning att leva som andra, vad de vill göra för att undanröja diskriminering och tydliggöra prioriteringar, är tyvärr inte helt uppenbart. Det är ju inte dessa budskap som står på valaffischer eller debatteras i valprogram och utfrågningar, inte heller i de olika valkompasser som flera nyhetssajter tillhandahåller. Men det finns andra sätt. 

DHR kommer att på sitt Facebook-konto presentera svaren från toppkandidater som fått frågor om hur livet för personer med funktionsnedsättning skulle påverkas med just dem som ledamöter i Europaparlamentet. 

Funktionsrätt Sverige har genomfört en enkätundersökning baserad på ett valmanifest den europeiska funktionshinderrörelsen antog förra våren. En rapport som bygger på de svar som inkommit från partiernas samt det webbinarium där rapporten presenterades finns på Funktionsrätt Sveriges webbplats. Aktuella frågor framåt som ställs i enkäten är exempelvis frågan om förstärkt EU-lagstiftning för likabehandling, om hur EU-medel ska användas för att skapa jämlikhet och om förutsättningarna för funktionsrättsorganisationer att delta i EU:s demokrati och i lagstiftningsprocesser ska stärkas.

Fem frågor om funktionsrätt inför EU-valet 2024 – Enkätrapport (pdf)

Se webbinarium från 26 april när rapporten presenterades.

En tredje väg kan vara att kontakta de partier eller kandidater som du är nyfiken på och ställa konkreta frågor eller be dem skicka dig sina ställningstaganden när det gäller mänskliga rättigheter, icke-diskriminering och demokrati samt sitt eventuella funktionshinderpolitiskt EU-program.

Förtidsrösta? I EU-valet kan du förtidsrösta från den 22 maj till den 9 juni, var som helst i hela landet. För att förtidsrösta behöver du ha ditt röstkort och kunna identifiera dig. Mer information om förtidsröstning finns på Valmyndighetens webbplats. Foto Anette Bohm.

Faktarutor

Europaparlamentet

Lite slarvigt uttryckt kan man likna europaparlamentet vid vår svenska riksdag. Tillsammans med företrädare för EU-ländernas regeringar utformar och stiftar ledamöterna lagar, godkänner EUs budget, granskar hur pengarna används, väljer EU-kommissionens ordförande, utser kommissionens ledamöter och ställer dem till svars.

Europaparlamentet är världens enda direktvalda transnationella* parlament, ledamöterna företräder EU-medborgarnas intressen på europeisk nivå.

*Transnationell = som överskrider nationella gränser.

Antalet ledamöter som väljs i varje land beror på befolkningens storlek. Mindre länder får fler mandat än vad strikt proportionalitet skulle innebära. För närvarande varierar antalet parlamentsledamöter från sex, för Malta, Luxemburg och Cypern, till 96 för Tyskland. Sverige får 21 mandat.

Tillgängligt val

På Myndigheten för delaktighets webbplats finns information om tillgängliga val och en checklista att använda för att säkerställa valets tillgänglighet. www.mfd.se/samhallsomraden/demokratisk-delaktighet/tillgangliga-val/

Valnämnden i respektive kommun ansvarar för att de lokaler som ska användas i allmänna val. Det är inte längre möjligt att som tidigare få dispens för att använda en otillgänglig lokal som vallokal. 

Valnämnderna ansvarar också för den utbildning som är obligatorisk för alla röstmottagare, det vill säga de som har hand om vallokalen och som vid behov kan hjälpa väljare och som tar emot väljarnas röstsedlar.

« Startsidan
« Startsidan