Bland det bästa som hänt Kickan under 2020 är när hon beviljas en Stricker Lipo Lomo, en slags påhängselmotor med styre och ett hjul som enkelt spänns fast fram på den manuella rullstolen. Den första provturen i utemiljön kring hjälpmedelscentralen ger en otrolig frihetskänsla. Hon åker upp- och nedför ganska branta backar och över gräsmattor, testar vilken höjd på trottoarkanter som funkar att ta sig över och får instruktioner att böja sig fram i uppförsbackar. Kickan får känslan av att de är ett sammanlänkat ekipage.
Våren är på ingång när hon får hem sin alldeles egna Stricker Lipo Lomo. Hon ger sig ut på upptäcktsfärder på stadsgator som hon aldrig varit på tidigare. Ser en mörklila syrenbuske, kör så nära det bara går, sticker näsan i en syrenklase och insuper med djupa andetag den ljuvliga doften. Är här och nu i ögonblicket och njuter av det stora i det lilla. Kickan lägger märke till att sinnena tar in omgivningen på ett intensivare plan än då hon manuellt rullar rullstolen. Särskilt synintrycken blir starkare.
Hound Dog, som haft sin i ett par år, tar under sommaren med henne ut på utflykter och visar platser i närheten hon inte ens visste fanns. De åker på backiga gång- och cykelvägar som kantas av träd och blommande buskar och kommer till en stor gräsmatta med utsikt över Årstavikens glittrande vatten. Det är tyst och stilla, inget störande trafikbuller, vindens sus i träden och behagliga dofter av spirande grönska. En plats för stillhet och återhämtning. De sätter sig under ett skuggande träd, äter vietnamesisk hämtmat och dricker varsin kall öl. Kickan njuter av stunden här och nu, tar in hur gott maten och ölen smakar, synintrycken av allt det vackra, doften av god mat och grönska, solens värme på huden och fågelkvitter. Alla sinnen är med och välmåendehormonerna sprider sig och lugnar. Tänk vad gott det är att leva ändå!
En varm sommarkväll möter en väninna på cykel upp Kickan och visar cykel- och gångvägen över Årstabron och de stora hissarna med plats för cyklar för att komma ned till Liljeholmskajen. Där finns flera restauranger med utsikt över vattnet och en glassbar med mycket god glass. Det påminner om platser utomlands. Det blir en del turer över bron och Kickan njuter av varje sekund. Handgasen i botten, men snabbare än drygt tio kilometer i timmen går det inte att köra. Trots den ringa hastigheten känner Kickan fartvinden i ansiktet och känslan av frihet och lycka infinner sig.
En annan fin sommarkväll möter de några cyklande män och en av dem tittar intresserat på henne och spricker sedan upp i ett stort leende. Kickan blir först mycket förvånad men finner sig snabbt och ler tillbaka.
– Såg du? Han flirtade med mig! säger Kickan till sin väninna.
– Ja, det var uppenbart att han gjorde det ja.
– Snygg var han också. Och typ 15 år yngre.
Kickan konstaterar att männen uppmärksammar henne mer när hon är ute och kör med Lipo Lomon än när hon rullar manuell rullstol. Då blir hon i stället tillfrågad om hon behöver hjälp vid minsta uppförslut och får kommentarer som: ”Oj, vad det ser tungt och jobbigt ut. Ska jag skjuta på?”
Med Stricker Lipo Lomon på ser hon faktiskt tuffare ut. Rullstolen är svart, likaså påhängselmotorn och Kickan klär sig oftast i svart. Det ser ut som hon kör en trehjulig motorcykel.
År 2020 tog kramarna slut på grund av coronaviruset och närhet till andra människor skulle undvikas. Nu är våren 2021 här och till sommaren kommer Kickan att ha fått två doser vaccin, och hon har en plan. Att köpa en cykelkorg och i den ska det finnas plats för en termos kaffe, två muggar och kardemummabullar. Eller ibland för en vinkylare med en flaska bubbel och två champagneglas. Kickan är redo att ge sig ut med Stricker Lipo Lomo och flirta vilt, rustad för att förslå en spontan dejt i det gröna. Kickan längtar efter varma kramar och den dagen första goa kramen blir av i verkligheten ska alla sinnen vara med och hon ska njuta innerligt här och nu.