I, Robot

Olika sorters robotdräkter, så kallade exoskelett, prövas och utvärderas för arbete inom industrin, militären, rymden och vården. På Akademiska sjukhuset i Uppsala har fysioterapeuter/sjukgymnaster använt exoskelettet som en del av rehabiliteringen sedan 2014.

Det är Peter Svensson och Margareta Arnell, leg sjukgymnaster, på Akademiska sjukhuset i Uppsala som använder roboten i rehabiliteringsträningen. Exoskelett är ett samlingsnamn för alla utanpåliggande skelett och finns inom industrin för att man ska kunna jobba tyngre samt inom äldrevård och rehabilitering. Inom rehabilitering finns också olika varianter.
– Det vi har är ett helkroppsskelett för aktiviteterna stå och gå. Vi har valt Ekso GT för vi tycker att det passar vår verksamhet bäst, säger Peter.
Den varianten av skelett användes först i militären, så att soldaterna skulle kunna bära tung packning och gå långt.
– Ekso GT är flexibelt på så vis att det passar, rent storleksmässigt, många personer och ger väldigt olika hjälp. Personer kan vara mellan 157 och 195 centimeter långa och väga max 100 kilo, förklarar Margareta och tillägger:
– Man kan gå i skelettet om man är helt förlamad i nedre extremiteterna och svag i de övre. Och man kan gå med det även när man har mycket funktion. Man kan till och med använda det för att få motstånd i rörelsen.

Skelettet kan alltså användas vid olika typer av träningsbehov och vid olika funktionsnedsättningar, som ett träningshjälpmedel bland andra. Syftet med att använda roboten kan se olika ut, beroende på behov.
– Patienterna uttrycker att gång och stående i skelettet till exempel kan hjälpa mot smärta. Vi kan behandla patienter för att få ned tonus, så att det blir lättare för dem att töja och hitta en viloposition.
Beroende på patientens mål och behov kan träningen variera från dagligen till en gång i veckan.
– Det finns de som bara har använt exoskelettet vid ett till två tillfällen eftersom deras avsikt var att hitta funktion så att de kan träna på andra sätt. Andra behöver två–tre gånger i veckan för att bibehålla funktioner, säger Peter.
– Vissa skulle behöva skelettet för alltid två–tre gånger i veckan, för behandling av smärta i stället för att ta smärtmedicin. Fast de resurserna finns inte, varken med skelett eller personal, fyller Margareta i.

En del med bra muskelfunktion men knapp känsel kan ha svårt att stå och gå när de inte hittar balansen och positionen i rummet på grund av känselbortfallet.
– När de har gått några gånger med Ekso klarar de sedan att gå utan skelettet fastän de inte känner var de är. De flesta behöver flera tillfällen med Ekso för att träna in ett skonsammare rörelsemönster som kräver mindre energi. Är man helt förlamad kan man med skelettet få hjälp med spasticitet, smärta och ledrörlighet, berättar Margareta.
De är noga med att säga att man inte kan locka fram en funktion som inte finns på grund av skadad ryggmärg. Peter förklarar att man däremot kan hitta en muskelfunktion som patienten inte har använt, genom att exoskelettet avlastar och sköter resten. Och om en muskel har blivit svag så kan man eventuellt träna upp den så pass att det blir lättare att till exempel göra förflyttningar i och ur rullstol.
– Oftast vill vi att de tränar i Ekso parallellt med annan rehabträning.
– Vi två jobbar mest med personer med ryggmärgsskador. Träning med Ekso passar även neurologiska skador som ms och stroke. Ju mer vi jobbar med Ekso, desto fler användningsområden hittar vi, tillägger Margareta.

Patienter har blivit överraskade över positiva bieffekter efter att ha stått och gått i Ekso. Bieffekter av träningen har till exempel varit förbättrad blåsfunktion, vilket för någon har inneburit minskat behov av att kissa nattetid. Någon har rapporterat ökad värmekänsla i fötterna som har suttit kvar i månader. En mer väntad effekt av den fysiska aktivitet som träningen ger är minskad smärta och det har också visat sig ha viss effekt vid neurogen smärta.
Att effekten på det centrala nervsystemet har blivit så bra och påverkar många system i kroppen skulle kunna hänga ihop med träningsintensiteten.
– Under ett pass på cirka 40 minuter kan vi gå tusen steg, jämfört med att gå i en barr där man går 10–15 steg. Det händer saker i nervsystemet som vi inte kan förklara. En patient som fick stroke för många år sedan upplevde att hans tal blev bättre efter träning med Ekso, berättar Peter.

Kroppen är konstruerad för att gå; att sitta still kan skapa smärta. Att gå ger ett ökat och mer normaliserat impulsflöde till nervsystemet.
– För en del är det hård träning, så pass att de blir trötta efteråt. För andra kan det skapa glädje att stå, om man har suttit i många år. Några har också sagt att de har suttit i rullstol så många år att de inte saknar att gå. När de sedan får känna känslan av att gå och stå, så spricker deras ansikte upp i ett stort leende. Känslan de upplever är svår för oss att förklara.
För att optimera träningen går de i en korridor. Bara det att gå ute bland folk som knappt reagerar längre över att se en person i exoskelett, verkar ge dem som gångtränar en positiv känsla. Skelettet i Uppsala är för kliniskt bruk och fungerar inte att använda utomhus.
– Vi testade ett annat skelett när vi var i Almedalen förra året och gick på kullerstenar. Det gick bra.
Tillverkaren har medvetet lagt in ett lågt robotljud så att det hörs när man går.
– På grund av coolhetsfaktor kanske, ler Margareta. De har även gjort så att man kan använda sig av ljudmässig feedback till patienten. Exempelvis om man vill att patienten ska belasta ett ben i taget, då kan man lägga in ett ljud som signalerar när patienten har lagt tillräckligt med vikt på benet.
– Vi kan ställa in steglängd, steghöjd och hastighet. Och man kan få hjälp med enbart det ena benet om det behövs. Båda benen kan vara fria om det är så att man har mycket funktion och bara behöver hjälp för att inte ramla och för att benen inte ska vika sig.

Det finns likadana skelett på Universitetssjukhuset i Linköping och Rehab Station Stockholm. Akademiska sjukhuset i Uppsala var dock först och har använt det som träningsredskap sedan 2014. Det är en väl integrerad del av rehabverksamheten för personer med neurologiska funktionsnedsättningar. Alla i Sverige kan genom sin läkare söka specialistvård på annan ort. Margareta och Peter tror att exoskeletten i framtiden kommer att finnas för hemmabruk.
– De kommer att bli lättare och individuellt anpassade, säger Margareta.
Peter poängterar att de dock aldrig kommer att bli så bra att de ersätter rullstolen.
– Nej, det är ett tag kvar till att man tar på sig ett exoskelett och går ut på stan. Men kanske för vissa aktiviteter i och utanför hemmet. Min förhoppning är att det inte ska kosta så förtvivlat mycket så att det blir tillgängligt för fler, avslutar Margareta.