Maddes sårspalt del 2

Fötter och Trycksår

Trycksår är en oerhört vanlig komplikation hos personer med någon form av rörelsenedsättning på grund av nedsatt känsel, muskelförtvining, skeletturkalkning, inkontinens och nedsatt rörlighet – även tillfälligt.

Internationella studier visar att så många som 95 % av alla ryggmärgsskadade någon gång får ett djupt trycksår klassat som kategori 3-4. Min erfarenhet är att det är 100 % som någon gång får ett trycksår, men hur jävligt det blir beror på kunskapen hos den som drabbas och hos personalen som står för behandlingen. Trycksår kan även drabba dig som använder ortoser eller är amputerad och använder proteser då de kan ge ökat tryck.

Fötter och trycksår

När man får trycksår måste man alltid hitta orsaken till såret och åtgärda problemet.

Är det skorna som trycker?

Man behöver vanligtvis ett nummer större skor när man blivit förlamad än vad man hade tidigare, ibland kan det räcka att ta ur sulan. Har du sår, avlägsna allt tryck i närheten! Använd sandaler eller be att få en remiss till en ortopedverkstad för att anpassa dina skor.Använder du aldrig skor kan rullstolens fotbåge orsaka mycket tryck på liten punkt, en fotplatta ger bättre tryckfördelning.

Är foten utåtroterad och ger ökat tryck på fotknölen i liggande?

Då kan du behöva använda en avlastningsstövel som motverkar både rotation av benet och droppfot samt att den avlastar hälen, ex Lassekudde eller Prevalon med kil (mjuk stövel).

Har du spasticitet som gör att du får friktion på hälarna som ger återkommande blåsor?

Använd ett äkta fårskinn i sängens fotända för att förebygga eller använd avlastningsstövlar ex Dermasaver eller MaxXcare Pro Evolution Heel som även kan användas i sittande och gående. Stick inte hål på blåsan, det ökar risken för infektion samt försenar läkningen!

Har du spasticitet som gör att din fot blir utåtvriden i skon vilket orsakar trycksår på fotens utsida? 

Be att få en remiss till en ortopedverkstad för att få ett specialgjutet silikoninlägg med inbyggd avlastning.

Får du tryck av en ortos, protes eller gips?

Dessa material ger lätt tryck vid kanterna och måste många gånger polstras, speciellt på områden där man har nedsatt känsel. 

1. Avlasta huden från ortosen/protesen direkt när du upptäcker ett rött märke/trycksår samt kontakta din ortopedverkstad för justering så det inte upprepas.
2. Har man som förlamad brutit ett ben måste man ha polstring och avlastning då trycket ökar på hälen. Man behöver även tätare kontroller då man inte känner smärta och ortosen/gipset glider ner vid svullnad och ger lätt trycksår.

Vid snabb reaktion och åtgärd kan du stoppa ett djupare trycksår

Stödstrumpor

Har man trycksår på svullna fötter behövs stödstrumpor för att få en bättre läkning, en del tror felaktigt att det ger ökat tryck på såret. För en del kan stödstrumporna ge trycksår i fot-/knävecket. Vid problem, välj i första hand en flatstickad(maskorna lodrätt) strumpa då en rundstickad lättare orsakar stas i hudvecken då den följer benets form. Fungerar inte det får man prova specialsydda strumpor, nästa alternativ är daglig behandling med pumpstövel för att få ner svullnaden.

Sårbehandling

Steg ett är alltid att ställa en diagnos för att kunna ge rätt behandling beroende vilket sorts sår du har. Utför sedan en aktiv sårläkning med moderna förband som kan sitta i några dagar och ge såret optimal miljö (rätt fukthaltighet och temperatur). Förbandet ska ha kontakt med sårbotten. Har du ett sår som läker men återkommer regelbundet är orsaken till såret inte korrekt åtgärdat! Har du ett sår som inte läker trots att du gjort allt rätt kan en kirurgisk åtgärd behövas (delhudstransplantation eller pinchgraf) för att få slut på eländet.

De flesta sår läker om det får rätt behandling men det är ganska vanligt att personer som sköter sitt sår själva faller in i gammalt mönster efter ett tag. Man lägger om för ofta, luftar och masserar såret. Man orkar oftast inte ta tag i problemet och ordna avlastningshjälpmedel då de kan påverka ens möjlighet till självständighet eller att man inte har råd då de oftast får bekostas själv. Man vill inte heller ha specialskor då de inte är så snygga och moderna. Dessa faktorer kan leda till att såret förblir ett problem under åratal.

Infektion

Inflammation i såret kan förväxlas med infektion vilket leder till onödig antibiotikabehandling. Infekterade sår kan oftast behandlas lokalt och med tätare omläggningar istället. När man har sår eller sprickor på fötterna finns en ökad risk att få rosfeber (bakteriell infektion). Svullna ben/fötter ger även ökad risk. Rosfeber kan sprida sig snabbt och måste antibiotikabehandlas då det i värsta fall leda till blodförgiftning (sepsis).

I nästa sårspalt blir det fokus på trycksår i sittregionen. / Madde