Det räcker att sticka näsan innanför dörren till den stora sporthallen på Bosöns idrottsanläggning för att ana vilken kurs som pågår. Ett tjugotal rullstolar snurrar runt på löparbanorna; det råder full aktivitet. Aktiv rullstol – Aktivt liv är inne på andra dagen.
Den här förmiddagen övas det i att navigera genom och över hinder av olika svårighetsgrad. Mellan höga trösklar, trappsteg och ramper sitter kursdeltagare och känner efter var stolens tyngdpunkt egentligen ligger. Vissa använder tippskydd, andra gör det inte och samtalen deltagarna emellan avbryts ibland av ett förvånat utrop och en liten duns när någon ramlar baklänges.
De tretton kursdeltagarna kämpar, utmanar varandra och turas om att prova olika stationer och hinder. Under kursens första dag provade de ut varsin rullstol, och den blir sedan det huvudsakliga sättet att förflytta sig under tre dagar. Anläggningen på Bosön är ett föredöme vad gäller tillgänglighet, men idag ska hinderbanan ge kunskaper i att ta sig över annat än flacka ramper och låga trösklar.
Kursledaren Pierre Samuelsson sitter på golvet och gör justeringar på en rullstol. Verktygslådan är också ett hjälpmedel för en rullstolsanvändare. Kursen innehåller en del teorimoment, men under det här förmiddagspasset handlar det mest om praktik. Deltagarna får prova själva, testa sig fram till rätt hastighet för att klättra upp med stolen på en tio centimeter hög plattform. Sedan gäller det att hitta balansen för att mjukt ta sig ner igen på bakhjulen. Att rulla baklänges nedför trappan kan vara lättare än framlänges, men då gäller det att övervinna rädslan för att ramla.
Måns Widlund Hoxter stretar uppför den branta rampen, snurrar runt och gör sig redo att långsamt dunsa nedför de fyra trappstegen. Han är specialistsjukgymnast inom pediatrik vid barnneurologen på Nya Karolinska och går kursen tillsammans med kollegor från både barn- och vuxenavdelningarna på sjukhuset. Två tredjedelar av kursdeltagarna kommer från Karolinska i Stockholm. Resten av gänget kommer från Region Norrbotten. Alla är fysioterapeuter/sjukgymnaster, arbetsterapeuter eller sjuksköterskor.
Att sjukhuspersonal från Stockholm har fått möjlighet att gå kursen beror på introduktionen av NHV, nationell högspecialiserad vård. NHV innebär att vården för ryggmärgsskadade centraliseras till ett fåtal ställen i landet – Stockholm är ett av ställena. En patient som råkat ut för en ryggmärgsskada ute i landet förflyttas så snart hen kan lämna det lokala sjukhusets intensivvård. På Nya Karolinska väntar sedan inneliggande specialistvård och rehabilitering. Måns ser ett stort behov av att lära sig hur man provar ut och hanterar en rullstol.
– Det kan hända att våra patienter hinner prova ut en aktiv rullstol under tiden de är hos oss, och det är vi inte så vana vid. Mina tidigare erfarenheter av att köra rullstol var några timmar för många år sedan när jag gick utbildningen för att bli sjukgymnast, berättar han.
Aktiviteten stannar av för en stund, och deltagarna samlas för att lyssna på Pierre och Imre Czifrik som berättar om fördelar och potentiella faror med att åka rulltrappa. Praktiska tips och demonstration blandas med minnen från stressiga flygplatser och exempel på allmänhetens bemötande. Snart omsätts teori i praktik igen, och passet avslutas inte förrän de allra flesta har bemästrat trappan och den högsta plattformen har blivit femton centimeter hög.
Deltagarna beger sig därefter av i riktning mot Bosöns matsal. En del av gruppen följer med den tredje kursledaren, Alex Wikner, på den längre vägen utomhus i vårsolen. Alex håller i kursen för första gången, men han har bakgrund som skidlärare innan han skadade sig och jobbar nu som rehabinstruktör i Linköping. Under Aktiv rullstol – Aktivt liv instruerar han för första gången personer utan egen funktionsnedsättning i att hantera en rullstol.
– Det är kul. Det känns bra att ge folk en inblick i hur vi har det, så att säga. Det är ju främst personal som jobbar med personer som sitter i rullstol som går de här kurserna, och det är bra att kunna ge dem det här perspektivet. De får en inblick i hur det är att sitta i stol hela dagarna, och de får verktyg att använda när de möter sina patienter.
Alex tycker att en av kursens styrkor är balansen mellan praktik och teori. Dels grundläggande kunskaper om hur en rullstol fungerar, vilka inställningar som kan göras och tillbehör som kan användas. Dels att prova sig fram, ställa in sin egen stol och känna vilken skillnad det gör.
Under kursens tredje dag får kursdeltagarna möta en otillgänglig gatu- och stadsmiljö. Alex ser det som en nyttig erfarenhet av utmaningarna en rullstolsanvändare ställs inför. Han tror att fler grupper än sjukhuspersonal skulle ha nytta av att gå kursen, vare sig de är samhällsplanerare, arkitekter eller beslutsfattare.
I matsalen balanserar kursdeltagarna sina brickor med mat och dryck i knät och kryssar fram till en ledig plats vid något av borden. Deltagarna från Norrbotten ser fram emot kollektivtrafik, rulltrappor och utflykter i stol helt på egen hand under dag tre. För kollegorna från Nya Karolinska är det den sista lunchen under kursen, och efter en rast i vårsolen bänkar de sig återigen för ett avslutande teoripass.
Några veckor senare summerar Måns Widlund Hoxter sina upplevelser av kursen. NHV är ett nytt uppdrag och ryggmärgsskador är inte så vanliga bland barn, vilka utgör hans patienter. Än så länge har han haft få tillfällen att praktisera sina nyvunna kunskaper. Men neurologiska skador är ett brett begrepp, och patienter med hjärnskador och sjukdomar i nervsystemet kan också vara rullstolsanvändare.
– Vi har ju precis påbörjat uppdraget med ryggmärgsskadade patienter så jag har inte provat ut någon aktiv rullstol ännu. Men jag fick värdefulla kunskaper om dynor som jag redan har använt med andra patienter. Jag inser verkligen vikten av att ändra sittställning eller byta sittande till en soffa eller annan stol ibland, säger han och tillägger:
– Nu har jag egna erfarenheter av vilka påfrestningar kroppen utsätts för av att sitta i stol under en längre tid, och jag tittar efter trycksår på patienterna på ett annat sätt än innan kursen.
Måns säger att han inte rädd för att sätta någon i en rullstol, även om han medger att han inte är något proffs ännu. Men han vet hur en aktiv rullstol fungerar och vilka möjligheter som finns. Mötet med kursledarna gav stor respekt för rullstolsanvändare och insikten att man kan leva ett liv utan begränsningar.
– Jag tyckte att det var jättenyttigt att få sitta i en rullstol en hel dag. Att göra förflyttningar och ta mat i matsalen visade verkligen hur svårt det kan vara. Inte bara det tekniska, som att stå på bakhjulen, utan det vardagliga som man ska klara av. Det var en utmaning, avslutar Måns.